Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
personligt och medborgerligt förtroende; i följd hvaraf
kommunens valmän bestämma departementets; och desse
åter dem som äro värdiga nationens förtroende. Man ser
en närmare bestämmelse af statsmakterna, en konservativ,
på lifstid nämnd senat, en lagstiftande corps o. s. v.,
slutligen en regering som innehar hela den verkställande
makten och ensam föreslår lagarne. I denna regering inträder
den man, på hvilken hela nationens förtroende skulle
koncentrera sig, och som derföre, ehuru i och genom folket,
hos sig centraliserade hela makten. Det var Napoleons
välde.
Uti ingen af de förändringar, hvilka han sedan
underkastade Frankrikes författning, har han vidrört eller
antastat denna grund för sin makt, nämligen förtroendet,
ej till förmögenheten, utan till förmågan, såsom den nya
statens lifs-princip. Det var detta som gjorde honom till
folkets man. Han har förblifvit det äfven efter sitt fall,
och skall förblifva det.
Huru skulle han äfven kunnat vika från denna
grundval? Huru tillåta en genom nationen efter viss förmögenhet
dragen linea att blifva gränsen för politiska rättigheter?
— Han hade på hvarje medborgare helt andra anspråk.
Hvar enda var förpligtad till vapentjenst. Det var det
första och blef det enda vilkoret för aktiv medborgerlighet.
Hans storhet, hans ära och makt hade börjat med vapnen.
Redan den första republikanska andan hade nödvändigt
blifvit krigisk, under Frankrikes kamp på lif och död emot
de gamla makterna. Denna anda fann, undan den
demagogiska diktaturens tyranni, sin enda fristad i arméerna;
den bibehöll sig der länge och slocknade aldrig fullkomligt,
äfven under den imperatoriska diktaturen. Man kan ej
lasa historien om dessa fälttåg ulan att igenkänna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
