Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Andra föreläsningen (Den 22 November). Om konungamakten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
konungamakten sjelf, som först privilegierat och sedan
underkufvat dem. Derföre blef thronen såsom en
konstitutionell fiktion qvar; och intet tidehvarf har hos oss varit
outtömligare i firandet af konungens höghet, under det
ingen ville veta af hans makt. Hvad man för öfrigt i
sjelfva verket ser är privilegiernas affall från kronan i
alla riktningar. Det är det åt sig sjelft lemnade
privilegii-och korporations-väsendet som nu gör sig gällande; det
är i friheter på alla håll som friheten går under; och
ståndens första omsorg är att befästa sig mot hvarandra
genom privilegier. Ulrika Eleonoras underskrift på adelns
privilegier år 1719 skedde utan de andra ståndens
samtycke och vetskap; hvarföre ock dessa protesterade
deremot. De upprepade denna protest vid 1720 års riksdag,
som derföre ändades med osämja och i hast. Vid nästa
riksdag, då presteståndet tillfredsstäldes med 1723 års
privilegier, gaf detta stånd efter. De öfriga läto förmå
sig att följa exemplet; dock ej utan en kraftig reservation
för framtiden. Och det blef slutligen frågan om egna
privilegier i allmänhet för ofrälse stånden, som sönderbröt
regeringssättet och kastade makten i konungens hand. Men
dessa yttringar af korporations-andan stå ej ensamma.
Man återfinner dem öfverallt: i kollegiernas större
sjelfständighet; i konsistoriernas försäkrade oafhängighet; i
embetsmanna-corpsernas stegrade anspråk, som gingo ut
på att i Sverige allt mer förvandla sysslan till egendom,
och skulle göra befordringsväsendet till detta tidehvarfs
stora tvisteämne; i förstärkandet af städernas friheter på
landets bekostnad; i nya skrå-ordningar; i privilegierade
näringar med riksens ständers bank till förlagsman; i
prohibitiv-systemet i afseende på handeln. Att i denna
mängd af särskilda intressen inbringa någon enhet var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
