- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
380

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Den frie och den ofrie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

krigiska följen, som blefvo Europas förskräckelse, hade
äfven blifvit farliga för inhemsk frihet och rätt; och det
var emot denna fara som folket sökte och fann motvigt i
lagmännens populära makt. För öfrigt var lagen i
allmänhet de fries lag, och att vara i "bondelagen" innefattade
hela omfånget af medborgerliga rättigheter. Men endast
"bönder" och "boande män" — icke löske män och
legodrängar, utan eget bo att äfventyra, — egde på tinget
talan.

Vill man ändtligen i dessa tider ha adelsmän, så
kunna de gamla Svenska odalbönderna sjelfva derför gälla.
Deras stånd berodde på ärftlig börd: det medförde en
med denna börd förknippad jordegendom; det innefattade
deltagande i lagskipning och lagstiftning; det var ändtligen
förenadt med vapnens ära och bruk.

Men äfven mot detta antagande strida tvänne
omständigheter. Först och främst: det fanns i den gamla
författningen nästan ingen gradation af rättigheter, ingen
annan öfvergång än den mellan allt och intet. All laglig
rätt tillhörde endast den frie mannen; den ofrie egde
ingen sådan. Han stod under sin husbondes godtycke
och gälde för hans egendom. Att ursprungligen äfven
hos oss hustrur och barn stått i ett dylikt förhållande
till husfadern, visar hans under hela hedendomen erkända
rätt att efter födseln utsätta sitt barn att förgås, eller
upptaga det (en osed, hvilken först christendomen afskaffade).
Derpå hänvisar äfven äktenskapets fordna form af köp;
ehuru den fria börden äfven inom hushållet höjde hustrur
och barn öfver trälen. — För det andra: det finnes ett
gammalt nordiskt uttryck för adelsman, hvilket är bonde
motsatt. Detta ord är konung, som enligt ordalydelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free