Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
märker man på ledamöterna af detta tredje stånd, att
kungliga embetsmän af ett eller annat slag utgöra en stor
del utaf dem. Det var den begynnande tjenste-staten,
som i Frankrike först har utbildat sig till konungamaktens
organ. Det nya civilståndet, i synnerhet juristerna, bidrog
dertill mest, och sökte, sedan genom dem konungen lärt
umbära ständerna, att i parlamentet, såsom tredje ståndets
juridiska adel, bilda en egen mellanmakt. Sedan det
lyckats att införa de stående skatterna, och med dem
besolda en slående här, var konungamakten oafhängig. Ty
all skatt hade, enligt regeln, fallit på tredje ståndet, och
gälde för adel och prester endast såsom frivilligt undantag.
I de gamla Fransyska stånds-förhandlingarne hörer man
derföre oftast upprepas samma formulär, "att presterskapet
erbjöd sina böner, adeln sin värja, och kommunerna gods
och lif." Efter de stående skatterna voro kronans och de
privilegierade ståndens ställning till det tredje deri lika,
att de förra gemensamt gjorde anspråk på skattebidragen.
Derföre upphöra stundom de högre stånden att kallas,
såsom slutligen i Spaniens Cortes (innan dessa fullkomligt
instäldes); emedan konungen ansågs representera äfven de
— Genom tillträdet af le tièrs état uppstodo först les étals généraux,
som sedan (tills konungamakten vaxte ifrån dem) under en lång tid
bestämde de vigtigaste punkter i den gamla Fransyska statsrätten.
1614 höllos, såsom bekant, de sista före 1789; då le tièrs état
gjorde revolutionen. Äldre voro de gamla Frankiska Mar»- eller
Majfälten, der eröfrarne af Gallien sammanträdde. Äfven under
Romaretiden hade Gallien haft ett slags provincial-reprcsentation,
införd af Romerska kejsarne såsom ett regerings-medel. Men denna
är tillika ett bevis, huru litet ett föråldradt envälde kan upphjelpas
genom en representation med endast rådslående stamma, och huru
litet blotta fördelandet af skatter, som man ej har rätt att bevilja,
tillfredsställer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
