Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Axel Oxenstjernas regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
till landshären, och tillrop afgjorde beslutet! — Det var
de stora krigen och en stor anförare som på denna tid
hos oss bestämde allt. Också har Gustaf Adolf, såsom
billigt, tillegnat sig sjelf sista ordet i besluten.
Hemma blef hans verk efter honom ett annat än det
hade varit under hans egna händer; och de
söndringsämnen vi redan märka, börja under hans dotters
minderårighet att gäsa. För öfrigt hade de yttre angelägenheterna
tagit en sådan öfvervigt öfver de inre, att de voro
mäktigare än både regering och folk, hvilka måste fortgå på
den en gång beträdda banan. Deraf en så mycket större
nödvändighet att gifva enhet åt de allmänna ärendernas
behandling. Försöket skedde genom Axel Oxenstjernas
regeringsform. Man ser här för första gången i Sverige
en organiserad förvaltning, med rådet såsom medelpunkt
och riks-embetena i spetsen för styrelsens olika grenar.
I sig sjelft var detta otvifvelaktigt ett framsteg. En sådan
utbildning af förvaltningen inom sig sjelf gör sig öfverallt
med tiden gällande, — i despotiska såsom i representativa
stater; — hvilket visar att den i sig sjelf blott är ett
medel, hvars politiska betydelse bestämmes af
omständigheterna. I Sverige voro dessa den tiden för aristokratien
högst gynnande. Också innehåller 1634 års regeringsform
mycket som väsendtligen ingriper både i konungens och
ständernas rättigheter; ehuru den synes gå ut på att lemna
bägge orörda. I synnerhet röjer den ett tydligt
bemödande att sätta ständerna tillbaka för administrationen;
hvarföre de förras former stympas eller åsidosättas i den mån
administrationen utbildas och förstärkes. Hit höra utskotten
i stället för riksdagar. Det vanligen afgifna skälet för
sammankallandet af en sådan riksdag i sammandrag var,
att konungen ville höra några de förnämsta af rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
