Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
under perioden från Gustaf Adolf till våra dagar har den
under olika tider haft en olika karakter. Den visar sig i
detta afseende olika under Gustaf Adolf, olika från
Christina till Carl XI, olika under frihetstiden, olika från 1772
till 1789 och 1809; och är i denna stund politiskt olik
allt hvad den någonsin varit. Vi ha anmärkt att rikets
ständer hvarken varit den enda representationen, eller
inom sig och till kronan haft samma förhållande såsom nu.
Vi ha ådagalagt att hvarken valrätt eller rösträtt eller ens
ståndens antal voro fullt bestämda. Ännu mindre finner
man bestämdt hvad som fordrades till ett riksens ständers
beslut; hvilket dock hade varit oundgängligt, i fall den
tidens ständer varit en statsmakt i sednare tiders mening.
Denna fråga bestämdes först genom riksdags-ordningen af
år 1723, hvilken i 17 § stadgar: att uti de saker, som
till samtlige ständernas afgörande höra, hvarje stånd eger
sitt särskilda votum, och att hvad de sålunda enhälligt,
eller de ßesta stånden öfverenskomma, vare giltigt, såsom
ett ständernas beslut; hvaremot det ståndet, som är af
skiljaktig tanke, ingalunda sig sätta må. — Undantag
gjordes för hvarje stånds välfångna privilegier, och för riksens
ständers frihet; hvarmed menades det nya regeringssättet
af maktegande ständer under rådets regering och konungens
namn. Att göra dessa privilegier och denna frihet
oanta-steliga fanns så mycket nödigare, som bönderna, hvilka
ej förstodo sig på det nya regeringssättet, hade vid 1723
års riksdag velat gifva konungen större makt; emedan —
heter det i deras memorial — "menige allmogen ej annat
kunde förstå och finna, än att Kongl. Maj:t borde få ega
och bruka den kongliga makt och myndighet som Sveriges
framfarne konungar haft hafva efter rikets gamla lag och
stadgar; dock all suveränitet och envälde alldeles derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
