Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Partiväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
framstår adeln i Sverige med det begrepp, att den eger
votum decisivum i riket; och den har sökt att försäkra
sig derom. Ifrån den utgår i sjelfva verket hela
rörelsekraften i det nya riksdags-machineriet. Adeln insätter i
dettas förnämsta verkstad, det så kallade sekreta utskottet,
lika många ledamöter som prester och borgare tillsammans;
ty bönderna voro från detta utskott uteslutna; den insätter
likaledes i hvarje annat utskott dubbelt antal mot de öfriga
(allt efter förra vanligheten, heter det); och ehuru den
måste gifva vika för den uttryckligen stadgade grundsats,
att omröstningarne ske ståndsvis, har den likväl genom
gammal häfd och nylifvad verksamhet öfvervigten.
Hvad den ej mera kunde verka såsom stånd, måste
den verka såsom parti. Deraf partiväsendets nödvändighet.
Denna nödvändighet kom af adelns förändrade ställning
sedan reduktionen hade brutit dess rikedom, och
regementsförändringen 1719 infört omröstningen per capita på
riddarhuset. Man ser de adeliga partierna skilja sig i frågorna
om den Holsteinska eller Hessiska successionen i Sverige 8
— om det Fransyska eller Engelskt-Ryska allians-systemet
— om krig och fred — om rådets, ända till 1738 af
de gamla slägterna upprätthållna, anspråk, eller en regering
bestämd efter riddarhusets majoritet. Det var den
sistnämnda som grundade hattarnes välde emot de fredligt
sinnade mössorna.
* Ulrika Eleonora, sedan hon 1719 emottagit regeringen, hvilken
hon 1720 öfverlemnade St sin gemål Fredrik af Hessen, taJar i
sin enskilda brefvexling om J’vårt Hessiska hus"; och hon ville åt
en konung Fredriks broder försäkra thronföljden, då hennes eget
giftermål blef barnlöst. Med Adolf Fredrik kom sedermera
Holsteinska huset på thronen, hvilken redan Carl XII hade ämnat åt
sin äldre systers son, Carl Fredrik af Holstein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
