Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Att Gustaf III i ögonblicket af den lyckade
revolutionen 1772 befann sig midt emot Svenska folket, som, lika
tröttadt af enväldet som partiväldet, hade varit färdigt att
med en rymligare representation än de gamla ståndens
(hvilken redan 1719 till en del hade blifvit fordrad) sluta
sig omkring sin konung; det undgick hans eljest skarpa
öga. Det hade kanhända varit mindre farligt nu än under
den följande krisen år 1789, då konungen vidrörde en
representations-förändring, utan att likväl fullfölja den’.—
Men hvarken han eller tiden var dertill mogen. Gustaf
III kände folket blott såsom ofrälse stånd, eller såsom ett
parti-namn, åberopadt af täflande faktioner.
Emellertid hade så råd som ständer bredvid thronen
visat sig alltför farliga, och vid sig fästat alltför afskräckande
minnen, att kunna bibehållas vid sina rättigheter. Återstod
att lemna dem frihetens namn, men för sig taga väldet.
Det var hvad som skedde genom 1772 års regeringsform;
i hvilken konungens makt är ännu större än den synes,
emedan dess egentliga gränsor lemnas obestämda. En enda
bestämmelse hade konungen förgätit att göra tvetydig,
nämligen ständernas erfordrade bifall till anfallskrig; och
det är också den enda som han ej kunde undgå att öppet
bryta. För öfrigt ser man både thronens och aristokratiens
glans gjuten öfver det hela. Konungen älskade båda alltför
mycket att ej vilja förena dem. Förkärlek för adeln låg
i hans karakter, uppfostran och vanor. Men han ville
blott aristokratien såsom en dekoration kring thronen. I
denna afsigt uppletades åter Gustaf Adolfs både riksdags-
1 Jfr Wingqvist, Berättelse om riksdagen 1789, i tidskriften Frej,
20, 21 haft.
E. G. Geijers Saml. Skrißer. 1 Afdeln. G Band. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
