Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
l]|adislaus ännu efter Gustaf Adolfs död förnyade sina
anspråk, yttrade sig Svenska regeringen sålunda, i ett bref
af den 28 Mars 1635, till kurfursten af Brandenburg,
som i de öppnade freds-underhandlingarne med Polen
erbjudit sin bemedling: "Eders kärlighet vet" — sådana äro
de ord som läggas i Christinas mun — "att Sveriges
rike af ålder varit ett valrike, och att det genom vår farfars
faders förtjenster förskrefs ärftligt till hans slägt; ej
oinskränkt, utan på vissa vilkor emellan konung och ständer;
med dessa vilkors iakttagande af konungen förbindas
un-dersåtarne till lydnad, men med deras kränkelse och
vanvårdande löses undersåtarnes pligt; uppstår derom tvist,
är Gud endast domare, och, utom rikets ständer, erkännes
ej någon annan domsrätt/ Skulle hr F. ej i denna punkt
vara af de Svenska aristokraternas egen mening, efter han
i Carls företag endast ser ett uppror?
Så enkel frågan i sig sjelf kunde synas, så svårt har
dess afgörande varit i verkligheten: den har i hög grad
delat, den har länge söndrat, den åtskiljer ännu i dag
sinnen och öfvertygelser. Huru mycket blod har ej för
den flutit, huru många offer fallit! Och hvem kan neka,
hvem har nekat dessa olyckliga offer sitt deltagande?
Troheten, det må vara mot en grundsats eller mot en
person, har någonting naturligen rörande för alla menskliga
känslor; och i fråga om förflutna strider är hela verlden
billig. Hvilket deltagande ingifver ej nu den så
långvariga, så ihärdiga, så olyckliga och slutligen så hopplösa
striden för Stuartska huset i Engelska historien? Och
likväl skulle segern af den sak, för hvilken så många
hjel-temodigt blödde, varit undergången af Englands författning
och frihet, hvilka just i afvägandet af sådana bemödanden
E. G. Geijert Saml. Skriflcr. 1 Afdeln. 6 Band. 3 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
