Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
befästade sig! — Och har väl jag i framställningen af den
liknande striden emellan Sigismunds och Carls partier i
vårt fädernesland varit dessa menskliga känslor otrogen?
I England, som i Sverige, var eller blef rikets
religion den angelägenhet, omkring hvilken allt hvälfde sig.
Hvarken Sigismund eller Jakob II voro af naturen
våldsamma: de blefvo det genom nitet för sin kyrka; och
sådana voro omständigheterna, att ingendera kunde
genomdrifva sina afsigter utan kullkastandet af sitt fäderneslands
författning; Gustaf Wasa hade på reformationen och den
förstärkning den gaf åt kronans rättigheter, grundat den
nya konungamakten i Sverige. Han hade i sitt af
ständerna erkända testamente ålagt sina söner, alt "sig ifrån
den rena läran icke draga, förskräcka eller afvika låta."
Det var så gifven stats-grundsats i Sverige, att
hufvudorsaken, hvarföre Johan ej vågade öppet bekänna sin
hemliga katholicism, var öfvertygelsen att han derigenom skulle
sätta sin krona på spel, hvadan han i sina sista år lade
sina rådsherrar till last, att de understödt Sigismunds
uppfostran i katholska läran. Carl fullbordade sin faders verk,
och med Sigismunds sätt att förstå sin trögt gifna
bekräftelse på Uppsala mötes beslut", skulle detta
nödvändigt skilja honom från Svenska kronan, i fall försvarare
funnes för rikets rätt.
Det är sådana försvarare som hr F. vill se i de
olyckliga rådsherrarne. Han upphöjer på en gång "det
allvar, med hvilket de mot Sigismund försvarade rikets
lag, lära och rättigheter, och den trohet, de likafullt visade
• Sigismund nedlade i den påfliga nuntiens händer en hemlig
protest mot sin bekräftelse af Uppsala mötes beslut. Se den påfliga
legatens egen berättelse derom hos Ranke, Die rOmisehen Pdpste,
II: 380, 381.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
