Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
med sin vänlighet, så emot honom, att ett par år derefter,
då ett falskt rykte utspriddes att han var kommen till
Dalarne, Dalkarlarne utsågo tjugu starka drängar att gripa
honom i kyrkoherdens hus i Tuna, såsom Carls fiende.
— Vi finna den återväckta provincialismen, for det andra,
i försöken att åter upplifva de gamla menighetsförbunden.
Under det så kallade näftågets ohyggliga våldsamheter
förnyade Dalkarlarne sitt gamla förbund med
Westmanlän-ningar, Gestrikar och Helsingar. Vi skulle kunna tillägga,
för det tredje, att den politiska provincialismen ännu
tydligt framstår i ständernas eget förslag till Carl i
Söderköping 1595: huru framdeles skulle tillgå med riksdagar,
— nämligen så, att alla punkter först inför hvart landskaps
inbyggare böra förhandlas, och sedan fullmäktige af
landskapet skickas till riksdagen, biskopen med några af
presterskapet, sex af adeln, sex af krigsfolket, några af
borgerskapet och sex af menige man med deras lands insegel.
Man ser huru representationen ännu obestämd sväfvar
emellan den gamla efter landskaperna och den sednare
efter stånden, sådan som denna först i Gustaf Adolfs tid
egentligen stadgade sig. — Denna sistnämnda representation
blef dock nu hufvudsakligen aristokratisk; och aristokratien
i sitt andra tidehvarf inom fäderneslandet har, genom de
stora intressen, för hvilka den af den store konungen
lifvades, under nya omständigheter, både till en början
främjat rikets och förvaltningens enhet — och tillika,
såsom i den första aristokratiska perioden, snart söndrat
sig både ifrån det hela och inom sig sjelf genom egna
intressen.
Herr F:s egentliga mening om de olyckliga
rådsherrarne synes vara att, hvilka planer för egen räkning
dem kunna förebrås, dessa likväl ej varit af den beskaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
