Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
höghet, och frågades om de voro komne att kasta kull
riket? eller huru det är?"
En annan ännu skarpare utlåtelse omtalas, i skrifvelse
från Carl Gustafs informator Bengt Baaz till pfalzgrefven
Johan Casimir, af kansleren i rådet 1642; ehuru den ej
inkommit i protokollet. Bönderna hade äfven då anfört
samma besvär; "deröfver regni cancellarius är högst
förtörnad vorden, gifvande dem med hårda ord tillkänna,
att de skola förnimma frälsemän vara i landet; så att
archidapifer (riks-drotsen Per Brahe) cancellario svarat
hafver, att ej så hårdt allmogen tractera, vetandes dem till
en fri riksdag komne vara/’
Det behöfdes för aristokratiens stigande, under så
gynnande omständigheter, knappt någon aristokratisk plan.
Likväl har äfven en sådan funnits hos den tidens store;
såsom jag i min historia antydt*. Vi tillägge: den visar
sig i synnerhet i två omständigheter: i bemödandet att
till adeln öfverföra den egenskap af medelstånd emellan
konung och folk, som af ålder var tillerkänd rådet, —
och i sträfvandet att göra 1634 års, i förmyndaretiden
gifna, regeringsform till en för framtiden gällande
funda-mental-lag, hvarför hvarken Christina eller Carl Gustaf
eller ofrälse stånden ville erkänna den, och hvilket
anspråk slutligen adeln sjelf år 1660 måste uppgifva.
Hr F. påstår att jag angående 1634 års
regeringsform i föreläsningarne motsagt hvad jag förut yttrat i min
historia. Det förhåller sig icke så. Jag har i min historia
sagt, alt denna regeringsform af Gustaf Adolf i det hela
blifvit gillad. I föreläsningarne har jag förklarat det
sannolikt, att konungen i hufvudsaken gillat, ehuru ej ut-
• III: 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
