- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
524

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

524

tryckligen bekräftat den. Jag har gjort det med
hänvisande på kanslerens eget uttryck: quoad realia; hvilket jag
förstår om regeringens uppdragande under minderårigheten
åt "capita för de fem collegier." Jag har i den förra
anfört Christinas yttrande, att kansleren ordnat det hela efter
konungens föreskrift, men tillagt mycket af sitt eget. Jag
har i de sednare åberopat detta, men tillagt en sednare
utsaga af Christina, hvari hon betviflar att konungen
någonsin sett denna regeringsform. Den slutsats jag deraf
dragit är, att redaktionen är belt och hållet Axel
Oxenstjernas, och att han deri tillagt åtskilligt af sitt eget.
Slutsatsen ligger i historien liksom i föreläsningarne, ehuru
den i de sednare mera bestämdt finnes uttryckt. I bägge
är äfven anfördt, att personer funnos som genast ansågo
det införda regeringssättet för nytt i Sverige och farligt
för konungamakten. I min historia har jag sagt, att likväl
omständigheterna, ännu mera än grundsatserna, gjorde
1634 års regeringsform för Svenska folket misshaglig.
Jag vidhåller ännu detta omdöme, och om jag i historien
kallat regeringsformen ett verk af statsmannavishet för
sin tid, så har jag äfven i föreläsningarne erkänt, att man
här för första gången i Sverige ser en organiserad
förvaltning, och att i sig sjelft detta otvifvelaktigt var ett
framsteg. En synnerlig motsägelse vill hr F. finna deruti,
att i föreläsningarne säges, det regeringsformen sökte
"inkorporera adeln med embetsmannaväldet", hvaremot i
historien skall blifvit sagdt, att "regeringsformen satte
embetsmannaväldet mot adeln." Citationen är ej riktig. I
historien säges (III: 282) om Gustaf Adolf: ’emot adeln satte
han ett från konungen utgående embetsmannavälde; 1634
års regeringsform utbildar i detta afseende blott hvad hans
regering grundlagt. Att embetsmannaväldet blef ett nytt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free