Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
åter ville införa valriket och aristokratien i Sverige;
kanslerens och drotsens planer, Oxenstjernska och Braheska husens
förhoppningar voro inga hemligheter; de talte om arfprinsars
split om riket; vore det bättre om det framdeles blefve ett
stridsäpple emellan deras egna barn? Förklaren Carl Gustaf
— sade hon — "genast för min efterträdare; dör jag utan
att det sker, då håller jag vad om mina bägge öron, att
han aldrig kommer på thronen." — Man kommer dervid
ihåg, att i riks-kanslerens egenhändiga utkast till 1634 års
regeringsform, hvilket sades vara af Gustaf Adolf bifallet,
riket uttryckligen förklaras för ar[rike, men att denna punkt
sedan uteslöts. Man undvek att uttala grundsatsen. Också
blef Christinas titel den af rikets utkorade drottning. Man
har likväl, synes mig, med orätt af Christinas ofvannämnda
utlåtelser slutit till ett förslag hos några af de stora adeliga
husen att sjelfva öppna sig väg till thronen. Deremot tyckes
en plan att ytterligare inskränka konungamakten, och, till
säkerhet mot ofrälse ståndens växande missnöje, bringa, om
ej till namnet, dock till verket, regeringen uti högadelns
händer, icke ha varit dem främmande. Hr F. anmärker
ock sjelf (Berättelser ur Sv. Hist. IX: 76), att Axel
Oxenstjerna i sittande råd försvarade Danska högadelns åtgärder
att än mera inskränka konungamakten; af hvilka likväl
sedermera en våldsam reaktion till enväldets förmån i detta land
följde. — I allmänhet inträder med medlet af 17:de seklet
en epok, som både visar oss den gamla aristokratiens sista
försök alt återtaga sin förra makt och derefter den i flera
Europeiska stater fullständigt grundade fursteliga suveräniteten.
Så i Frankrike, så i de Tyska furstehusen efter Westfaliska
freden, så i Danmark, så slutligen i Sverige under Carl
den elfte.
B. G. Geijers Samt. Skrifter. 1 Afdeln. 6 Band. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
