Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brustna skyar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Sjunger hon bra?» frågade en man, som skulle
uppfostra en operasångerska. »Förträffligt», ljöd
svaret, »men skulle jag föra henne till
fullkomlighet, skulle jag först krossa hennes hjärta».
»Den som aldrig blivit bruten genom någon sorg
kan ej slå an de finaste strängarna i det
mänskliga livet.» Vad majsnön är för tidig vår och
regnskuren för den torra jorden, det är kännbara
förluster och genomgripande smärta för Guds barn.
De bidraga att göra det kristliga livet mera
fruktbärande. Allt, som krossar mitt hjärta, är en
plöjning för ny sådd.
Nöden förenar. Sammansmältningen av skilda
hjärtan och stärkandet av kärleksbandet sker
sällan i lyckans dagar, utan hellre vid en grav
under brustna skyar, då våra hjärtan uppmjukas av
nåden och vi gråta tillsammans. Han tömmer
himmelens läglar, så att <i>stoftet gjutes samman
såsom gjutgods och kokorna sluta sig
tillsammans.</I> En församling, som jagas till öknar och
bergskrevor, befattar sig mindre med »renlärighet»
och skilda uppfattningar. Brustna hjärtan ha en
öppen modersfamn för alla.
II. Själen krossas för att hela, hon dör för
att leva och giva liv. Regnets flöde uppfriskar
jorden och gör henne rik och fruktbärande.
Varje liv födes med smärta. Det krossade
hjärtat blir Guds boning.
Det må finnas höjder, som aldrig skymmas av
moln, och djup, som aldrig uppröras; men var
och en, som vill pånyttföda andra, måste dö;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
