Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndabekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
VÄGEN TILL KRISTtJS.
nästa, så bör du erkänna din förseelse, och det
är lians skyldighet att fritt förlåta dig. Sedan
bör du äfven söka förlåtelse hos Gud, emedan
den broder du har förorättat är Guds egendom,
och i din förseelse mot honom syndade du alltså
äfven mot din Skapare och Återlösare. Din sak
framdrages för den ende sanne medlaren, vår
store Öfverstepräst, som »varit frestad i allting,
likasom vi, dock utan synd», och som har
»medlidande med våra svagheter»1 och kan rena oss
från hvarje syndafläck.
De, som icke förödmjukat sig inför Gud
och bekänt sina synder, hafva icke ännu
uppfyllt det första villkoret för att blifva antagna
af Gud. Om vi icke hafva gjort den bättring,
som icke kan ångras; om vi icke med sann
själsförödmjukelse och en förkrossad anda
bekänt våra synder, under det vi hyst en inre
afsky för det onda, så hafva vi aldrig värkligen
sökt alt erhålla syndernas förlåtelse; och om
vi aldrig hafva sökt Guds frid, så hafva vi aldrig
funnit den. Orsaken, hvarför vi icke hafva fått
förlåtelse för begångna synder, är den, att vi
icke varit villiga till att ödmjuka våra hjärtan
1 Ebr. 4: 15,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
