Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndabekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABEKÄNNE t,SE.
59
och rätta oss efter de villkor, som äro
framställda i sanningens ord. Noggranna och
uttryckliga föreskrifter gifvas oss i denna sak.
Syndabekännelse, vare sig den sker offentligen eller i
enrum, bör komma från hjärtat och uttalas utan
förbehåll. Man bör ej nödga syndaren till att
bekänna. Bekännelsen bör ej heller göras på
ett lättsinnigt och vårdslöst sätt, ej heller
framtvingas af sådana, som icke hafva ett värkligt
begrepp om huru afskyvärd synden är. Den
bekännelse, som är en utgjutelse af själens innersta
känslor, skall tränga sig fram till den oändliga
barmhärtighetens Gud. Psalmisten säger: »Herren
är när dem, som ett förkrossadt hjärta hafva, och
hjälper dem, som en bedröfvad anda hafva.»1
Sann bekännelse är alltid nogräknad och
omfattar hemliga såväl som uppenbara synder. De
kunna vara af en sådan beskaffenhet, att de böra
framläggas för Gud allena. De kunna vara
sådana synder, som böra bekännas för individer,
hvilka lidit skada genom dem, eller de kunna
vara af en offentlig beskaffenhet och böra då
blifva offentligen bekända. Men alla bekännelser
böra vara bestämda och uttryckliga, uppenba-
1 Ps. 34: 19,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
