Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordets egentliga bemärkelse linnes ej någonting annat än
det (oändliga) förnuftet och dess innehåll, d. v. s.
ingenting annat än Gud och hans eviga (materiala)
bestämningar — hans ideer eller begrepp, hvilka alla ock äro sjelfve
absolut lifvande eller sjelfmedvetande och således
ftdUconi-li<)i förnimmande eller förnuftiga väsenden»*). »Men alla
absolut lefvande, sjelfmedvetande väsenden» etc.2) »Såvida
de ursprungliga (förnuftiga) väsendena äro förnuftets ideer
eller tänkas i och af Gud, äro de alla liksom ban sjelf
(formaliter) absolut fullkomliga, och om de då icke
betraktas (materialiter) i jemförelse med honom eller med
hvarandra, utan blott inom sig sjelfve, så hafva de ock alla
samma allmänna (formela) attributer som han»3) ocb
sålunda äfven attributet absoluthet eller oändlighet o. s. v.
»Om dessa förnimmelser eller ideer läres först och främst,
att såvida de tänkas i och af Gud, äro de likasom ban
sjelf absolut fidlkomliga och bestämda» 4).
Angående Boströms arbete »om religionens, vishetens
och dygdens begrepp» yttrar prof. N.: »Att denna
afhandling icke är ett fullt och rent uttryck för Boströms
egentliga filosofi, utan i vissa afseenden representerar en
ståndpunkt i hans utveckling, öfver hvilken ban sedermera böjde
sig, kan man bland annat finna deraf, att Boström (jfr
Skrifter 1, s. 289) der i sin lära om de s. k. absoluta
väsendenas inbördes sammauhang och förhållande betraktar
det rena (abstrakta) sjelfmedvetandet såsom ett särskildt
sådant absolut väsende»à). Den åsigt, som prof. N. här
tillägger Boström, att han skulle hafva gjort det rena,
abstrakta sjelfmedvetandet till ett (konkret) väsen i Gud,
grundar sig på en oriktig uppfattning af det åberopade
stället. Boströms ord lyda: »alterum sit absolute simplex,
cujusmodi unani vitam seu conscientiam sui esse novimus»
(på samma sätt som vi veta att endast lifvet eller
sjelfmedvetandet är, nemligen ibland de menskliga begreppen).
1) Skrifter af Boström, del. 2, sid. 270.
2) Sid. 271.
3) Sid. 271.
4) Sid 487. 5) Se prof. Nyblæi uppsats, sid. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
