Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
gonting, som är specifikt för ett visst moment i det
guddomliga förnuftet i dess åtskilnad från andra. Då prof.
N. här säger, att ideen kan kallas absolut, »ehuru den
icke har samma oändlighet som Gud», så måste ban med
oändlighet mena materiel fullkomlighet, hvaraf följer, att
ban sammanblandar den formål a ocli materiala
synpunkten för ideernas betraktande. Att ideen skulle ha samma
materiala fullkomlighet som Gud, eller att bestämningen
skulle till innehållet vara lika med sitt subjekt, har ingen
sagt. Man har endast sagt, att om ideen betraktas inom
sig sjelf, formaliter, så bar den samma (formala)
fullkomlighet eller oändlighet som Gud, och att det samma, som
ideen är, när den betraktas inom sig sjelf, detsamma är
den äfven i och för Gud, emedan hvarje ofullkomlighet
hos ideen, när den från dessa synpunkter betraktas, äfven
vore en ofullkomlighet hos Gud sjelf. Detta följer af det
sammanhang, som eger rum mellan det hela och dess
momenter eller emellan ett subjekt och dess bestämningar.
Prof. N. antager, att endast den reela enheten bos
Gud är absolut eller oändlig i detta ords »stränga
bemärkelse», under det att enhetens innehåll, momenterna eller
bestämningarna endast äro »osjelfständiga». »relativa»,
»ändliga», »inskränkta» och »negativa». Men detta prof.
Nyblæi antagande är en ren godtycklighet. Äfven
momenterna hos enheten äro absoluta i sträng bemärkelse,
när de betraktas vare sig inom sig sjelfva eller från det
belas synpunkt och såsom dess momenter. Ett motsatt
antagande innebär ett upphäfvande af det helas oändlighet,
emedan ingenting kan vara oändligt, som har ändliga
momenter — liksom ingen kan vara sund och frisk, som bar
sjuka lemmar eller organer.
Omedelbart efter det prof. N. har medgifvit, att »ideen
kan kallas absolut» enligt den definition, som Boström gör
af detta begrepp (hvilket är ett erkännande, att
motståndaren har haft rätt), så tillägger ban, liksom af fruktan,
att han gått för långt i medgifvande: »Men gifvet är i
alla fall, att, såsom jag uttryckte mig i min förra kritiska
uppsats, en skiftning i betydelsen af ordet absolut upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
