Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
kommer, när det betecknar fullkomligbeten bos en idee,
som fordrar oeb förutsätter alla de öfriga ideerna och deras
subjekt, och när det betecknar fullkomligheten hos sjelfva
detta subjekt, hvilket är förutsättningslöst»1). När
Boström talar om den absoluta fullkomligheten hos en idee,
så anger han, att detta är den formala fullkomligheten, och
när han säger, att Gud har den högsta fullkomligheten till
innehållet, så kallar han detta den materiala
lullkomligheten, d. ä. fullkomlighet i annan mening eller med
afseende på det absoluta innehållet. Nu sammanblandar prof.
Nyblæus dessa begge betydelser med hvarandra och hvarje
gång detta sker uppstår för honom en företeelse, som ban
i sina begge uppsatser kallar »skiftning» i ett begrepps
betydelse.
Prof. N. lägger vigt derpå, att »ideen fordrar och
förutsätter alla de öfriga ideerna och deras subjekt» (och
detta är det egentliga skälet, hvarför Guds bestämningar
sägas vara »behäftade med relativitet» eller hvarför
inskränkning ».vidlåder» dem), under det att subjektet för
bestämningarna är »förutsättningslöst». Då en viss idee
förutsätter högre ideer och Gud, så har ban, icke mindre
(formel) absolutbet eller oändlighet, utan mindre materiel
fullkomlighet än dessa, när ban betraktas i förhållande
til! dem ; och när Gud icke förutsätter några högre
väsenden utan sjelf innehåller alla väsenden såsom sina
positiva bestämningar eller ideer, så har han den högsta
materiala fullkomligheten, när ban jemföres med andra
väsenden. Betraktas ideen åter icke från material utan
från formål synpunkt, så gäller det älven om ideen, att
han är förutsättningslös, lika väl som Gud. Han är nu
en absolut lifsform, som är ett inom sig slutet och
fulländadt belt. Han är allt igenom sjelfbestämd, lika väl
som Gud, och förutsätter ingenting annat än sig sjelf och
hvad han innehåller, lika väl som Gud, och derför är ban,
från denna synpunkt betraktad, jemväl ett absolut, lika
väl som Gud. Han är nu icke »behäftad» med någon re-
1) Sid 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
