Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
tivicet i sitt slag. Det, som enligt prof. N. hindrar ideen
att hafva »fullt» samma oändlighet son» Gud, är, att han är
lägre än Gud. Men när ideen betraktas inom sig sjelf
(formaliter), så är ban ju icke lägre utan måste då,
såsom Boström säger, »fattas såsom sjelf varande det högsta
och enda, på samma sätt, som det först antagna talet»,
d. v. s. Gud.
Såsom läsaren finner är det ett och samma ständigt
återkommande skäl, som prof. N. har för sin åsigt, att
ideerna i Guds sjelfmedvetande äro ändliga, relativa och
inskränkta, nemligen att de äro lägre och högre. Nu
kunna visserligen uttrycken lägre och högre hafva den
betydelsen, att de angifva vissa former af ändlighet och
relativitet, såsom t. ex. om man säger, att barnets lif är
lägre än den utvecklade menniskans eller att vattenspegeln
är lägre än det omgifvande landet o. s. v.; men tydligt
är, att detta icke är fallet, då det säges om något till
icke-ändlighetens sfer hörande, såsom det guddomliga
lifvets momenter, att det är lägre eller högre med afseende
på innehåll. Dermed utsäges egentligen endast, att
mo-nienterna ingå i hvarandra, så att de formera ett system.
Men system i sträng bemärkelse är en absolut form och
den enda form, som medger innehållets absoluthet eller
oändlighet och derför kan ingenting vara i och för sig
sjelf ändligt, relativt och inskränkt derigenom, att det är
system eller moment af ett sådant. Så öfvertygad är
emellertid prof. N. om riktigheten af de åsigter, ban
tillägger Boström, att, oaktadt de citater, han anför ur
Boströms skrifter, vederlägga hans »tolkning», han sjelf icke
märker det. Ett af dessa citater lyda så: »De äro lägre
och högre i den mening, hvari jag här alltid begagnar
orden, d. v. s. så att det lägre ingår såsom positiv
bestämning i det högre. Efter dessa andra slag af ideer
med samma förhållande sins emellan som de föregående
o. s. v. ända upp till den högsta och slutligen
guddomlig-heten sjelf. Sådan är det egentliga och ideala systemets
allmänna form.»’)
1) Sid. 17. 2) Sid. 18. 3) Sid. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
