Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och betrakta vi menniskan såsom andligt eller förnuftigt väsen,
så är hon i högre och egentligare mening ett organiskt helt. Anden
är en organism. Derför tala vi också om systemet af hans
förnimmelser och tankar samt om systemet af hans praktiska funktioner,
hans viljanden eller handlingar. Och anden innehålles i alla förnuftiga
väsenden och de innehållas i eller äro bestämningar hos honom, utan
att derigenom något väsendes sjelfständighet upphäfves. Det är
sålunda genom reflexion på det andliga eller lifvet, som vi leda oss till
en form, organismens, som icke inrymmer motsats och som derför är
förenlig särskildt äfven med det absolut goda. Det goda är sålunda
ett enda helt, ty förnuftet är ett, men det har till sitt innehåll äfven
mångfald, emedan förnuftet innehåller i sig en mångfald af väsenden.
Sedligheten upptager alltså i sig både religionen och rätten såsom en
bestämdhet eller såsom organiska moment och är i och af dessa ett
organiskt helt. Så är ock rätten ett sjelfständigt helt, som i ’sig har
de sedliga ändamålen och äfven religionen såsom en bestämdhet. Och
äfven innehållas sedligheten och rätten i religionen, som är den fullt
organiska enheten af alla förnuftiga ändamål. Det är sålunda i hvarje
fall ett visst väsen eller vissa väsenden, som vi fatta såsom subjekt,
hvarvid alla andra väsenden blifva innehåll eller bestämningar. Men
alla tre formerna af det goda äro dock, oaktadt sammanhanget,
sjelf-stäodiga, ty de äro personliga väsenden, till hvilkas begrepp
sjelfständighet hör. Men häraf följer, att hvarje praktisk vetenskap måste
af-handla det goda såsom ett helt eller alla formerna af det goda, och
de tre vetenskaperna skilja sig från hvarandra följaktligen genom den
olika synpunkt, från hvilken i hvar och en af dem det goda
betraktas. Hvarje praktisk vetenskap tager alltså den form af det goda, af
hvilken han har sitt namn, till utgångspunkt för betraktelsen och
af-handlar de öfriga formerna ur dennes synpunkt. Så har t. ex.
sedeläran det sedligt goda till subjekt i logisk mening och betraktar de
andra formerna såsom bestämningar hos detta, under det rättsläran
der-emot fattar rätten såsom subjekt och religionsläran religionen, hvarvid
de öfriga blifva bestämningar. Och härmed anse vi oss hafva kommit
till slutet af vår afhandling. Vi hafva nemligen nn i begreppet
system eller organism funnit det godas form eller sammanhanget angifvet
mellan den praktiska filosofiens föremål, religionens, sedlighetens och
rättens idéer, och i personligheten eller de förnuftiga väsendena det
godas innehåll samt i detta den verklighet, som med den sökta formen
är förenlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
