Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betydelsen synes vara ungefär densamma som i sv. ’tuppkyckling’
i öfverflyttad bemärkelse. Folketymologiskt har ordet
sedermera anknutits till snus. — En annan liknande från ty.
inkommen bildning är snapphane, ty. schnapphahn, t. ex. hos Hans
Sachs i den äldre[1] betydelsen af ’stråtröfvare’.
väderhane, egentligen ’vindflöjel’. Detta ord får dock med
afseende på sin uppkomst ej alldeles likställas med föreg.: det
är egentligen ett bildlikt uttryck af alldeles samma art som just
det nämnda ’vindflöjel’, hvilket ju också i nsv. användes om
personer i nedsättande betydelse.
Äfven den i sv. icke sällsynta öknamnstypen på -bak ’rygg’
är representerad genom ordet långbak: thesse tre långbaaka
(Brasck Ap. g. s. 197). Jfr fsv. aghnabaker ’sädestjuf’, isl.
grábak = ä. nsv. gråbak, fsv. (lax, lax) lerbak, sv. dröback,
slöback[2] o. s. v. samt i fråga om betydelsen äfven ynkrygg,
latrygg.
Till ungefär samma kategori kunna räknas:
plössmun (Brasck Ap. g. s. 179), sammansatt med
stammen i verbet plösa ’fylla, stoppa’ (I thetta lijfwet jagh min
buuk plöser ib s. 194, fylla och plösa Brasck MGV s. 293, plösa
och göda kroppen ib. s. 294), hvilket senare i samma betydelse
ännu förekommer i sv. dial. enl. Rz s. 507;
stormun[3] (Brasck FP s. 62, Ap. g. s. 187), jfr i fråga om
dessa båda bildningar isl. gapa-, holmunnr;
snorslef (Messenius Disa s. 15, Brasck Ap. g. s. 124);
snortut (Brasck FP s. 28, Ap. g. s. 206), de båda senare
ännu i bruk; jfr snorhorn, snorhyfvel.
Som skymford användes vid denna tid äfven vrak, hvilket
man skulle vara frestad att tillerkänna ett relativt ungt ursprung;
se ett språkprof från SAOB (under as, sbst.[4]) från Växjö
domkapitels akter (1675).
En särskild grupp bilda nomina agentis på -are af samma
art som t. ex. nsv. skojare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
