Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grotspråkare (Chronander Belesn. s. 153) ’storskräflare’
(: lgt. grot ’gross’),
hutlare (Brasck Ap. g. s. 149, 186), motsv. sv. dial.
huttlare ’bedragare, opålitlig person’ (Rietz s. 269), till det i
komedierna äfven förekommande hutla, nsv. huttla,
landlöpare (Brasck Ap. g. s. 184) ’landsstrykare’,
matljugare (Chronander Belesn. s. 135) ’matfriare’,
prackare (Brasck Ap. g. s. 149, 187, Moræus Vit. s. 422),
ä. da. prakkere ’krämare, fattiglapp’, ty. pracker,
rackare (Brasck Ap. g. s. 149),
skvallrare (sqwalrare Brasck Ap. g. s. 159) i betydelsen
pratmakare’, af sqwalra, som hos Brasck ib. s. 165 betyder
’prata, sladdra’ liksom äfven fsv. sqvaldra och isl. skvaldra och
således saknar den i nsv. vanliga bibetydelsen[1],
säckieryckare (Brasck Ap. g. s. 187).
Att hutlare och prackare begagnats just som öknamn
framgår af ett språkprof från Växiö domkapitels akter (1675), i
SAOB anfördt under as, sbst., där äfven ett annat på -are:
lappare förekommer.
Mycket talrikare är den grupp af öknamn på -er, som
ännu är ymnigt företrädd inom vårt språk och hvaraf vi redan
anfört ett par på -hunder:
bofver (Een sielfwijs b. Brasck FP s. 7). Jfr: Såå bör man
späkia den styfwa boff (ib. s. 75), Kom fram din boff (Brasck
Ap. g. s. 127). Ordet har i de exempel jag anträffat icke fullt
så nedsättande betydelse som i den yngre nsv., något som
man också på grund af dess ursprung (ty. bube) har anledning
att vänta;
bofvelsmater (Moræus Vit. s. 392), se boffel och galgemater
nedan;
bondesiker, se siker;
danker (Brasck FP s. 90), som det synes, ungefär
detsamma som ’landsstrykare’ l. dyl.; jfr: Så danckar jagh medh ’så går
jag med’ (Brasck Ap. g. s. 188) och nsv. slå dank[2];
fnatter (Lille f. Columbus Saml. 21:42); jfr från
1700-talet fnutter; härtill nsv. adj. fnattig, fnuttig;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
