Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fnusker (Moræus Vit. s. 391), jfr nsv. fnasker[1];
galgemater ’galgfagel’ (Moræus Vit. s. 393, 444), väl eg.
’galgföda’, hvaraf efterbildningen bofvelsmater (: bofver eller
böfvel?); knappast till mlgt. mat(e) ’kamrat’;
gaster (tin g. Moræus Vit. s. 399); äfven i ä. da.;
gloper (Brasck FP s. 9), jfr: tu gloop (Chronander Surge
s. 33) och then glopen (Prytz G. 1 s. 6); isl. glópr. I fråga om
vokalen förhåller sig glop till nsv. dial. glåper ’glop’, no. glaap
’olycksfågel, lätting’ = got. wōpjan: våp nedan;
knotter (Rondeletius JR s. 34), jfr (?) ty. knoten i nedsättande
betydelse;
lufver (i skogen) (Brasck Ap. g. s. 178) jämte luf (min
granne, den luffwen Beronius Reb. s. 340);
mjölpunger (-i- Rondeletius JR s. 34), till en dräng;
phantaster (Moræus Vit. s. 399); därjämte är phantast
ganska vanligt;
räfver (Messenius Svanhv. s. 102, Chronander Surge s. 50);
siker (t. ex. tu snåle sijker; Chronander Surge s. 21, 22,
79), ännu brukligt i dial. i samma betydelse af ’snål eller
illmarig människa’ som här; se Rietz s. 564. Äfven under
formen sik hos Chronander Surge s. 55; jfr da. dial. sik. Hos
Moræus Vit. s. 392, 405 förekomma dessutom
sammansättningarna dröpsik och bondesiker. Det förra af dessa ord
innehåller sv. dial. dröpa ’vara senfärdig l. långsam’; jfr i fråga om
betydelsen drön, drös nedan. Hvad siker beträffar är det
möjligen icke identiskt med det vanliga, äfven i fsv. förekommande
fisknamnet siker, hvilket däremot nog föreligger i det fsv.
tillnamnet siker; jfr namnen fsv. Gädda, Simpa, ä. nsv. Girs, nsv.
Mört m. fl. Kanske på ett eller annat sätt sammanhang äger rum
med germ. roten sik ’rinna smått o. sakta’, hvaraf no. sika o. a.
ord, anförda af förf. Ark. 14: 150. Dock må påpekas, att ordet
kan ha undergått samma betydelseutveckling som det nedan
anförda mas, hvilket användes om snåla personer, men dock
ursprungligen synes ha betydt ’latmask’; jfr masa sig ’vara lat,
trög’. I så fall är det snarast fisknamnet man har att utgå
från. Fiskarna betraktas ofta som dumma och tröga [2] (det förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
