Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bof (du dolska boof Stiernhielm s. 24);
boffel (tijn b. Rond. JR s. 50); jfr bofvelsmater s. 53;
brackefnes (-fnees Rond. JR s. 83); jfr nsv. skymfordet
bracka samt se skinnbrok nedan[1];
bängel (Brasck Ap. g. s. 179, MGV s. 272);
bösewicht (Moræus Vit. s. 401);
drög (then näsewise drögh (Brasck Ap. g. s. 124), jfr sv.
dial. drög, m. och n., se Rietz s. 102; jfr för öfrigt Falk o. Torp
Et. ordb.;
drön (-öö- Brasck Ap. g. s. 188), jfr nsv. drönare och ä.
nsv. (pl.) dröngöther, hvarmed Gustaf Vasa karakteriserade
svenskarna;
dröpsik, se siker;
drös (-öö- Chronander Belesn. s. 145), till en kvinna; af sv.
dial. drösa ’vara långsam’, hvartill äfven dröse, om män, enl.
Rietz s. 102;
dynga (O hur dyngian snarkar här Moræus Vit. s. 424),
om en man;
flane (en vng f. Prytz G. I s. 41, om daljunkaren); jfr
björkeflana ofvan samt ä. da., da. dial. flane ’fjant (äfven om
kvinnor)’ (Feilberg), till ett verb, motsvarande sv. dial. flana
’vara ostadig, på opassande sätt glädtig’; jfr det likbetydande
sv. dial. flaka, hvartill flok f. ’ostadig, lättsinnig kvinna’; se
Rietz;
flaska (tu gamble F. Messenius Disa s. 12);
flep (tin fleep Moræus Vit. s. 397, 413), besläktadt med ä.
nsv. flipa ’gråta’ (t. ex. flijpar Chronander Bel. s. 131), fsv.
flipa ds. Flep förhåller sig till flipa liksom flōk: flaka ofvan;
jfr äfven Rietz under flabb. Med afseende på såväl betydelse
som bildning erinras för öfrigt om -gråt (i mas-, smulgråt) och
våp, hvarom nedan;
fåne (Moræus Vit. s. 391);
fälthora (Brasck MGV s. 244);
glödehök (stoore glödehööker Brasck FP s. 34), ännu kvar
i sv. dial under formerna glöhök(er), gluhök i betydelsen
’spefågel, öfversittare’ (Rietz s. 202). Nämnde författare ställer
ordet tilltalande till gly ’gäckeri, gyckel’, en etymologi, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
