Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt ’ung, duktig karl’, och betydelseutvecklingen är sålunda
ungefär densamma som i drummel, lurk o. a. [1]. Ur sådana
fraser som en knäfvel till pojke o. d. har väl dess användning
i svordomar uppkommit. I alla händelser har det i svenskan
uppfattats och användts som en eufemism för djäfvul på samma
sätt som böfvel och snäfvel.
Om detta senare ord erinrar jag äfven i detta
sammanhang. Det förekommer hos Hund E. XIV:s kr. str. 180:
(öfversten) swor altidh och mante them fram / I alle the onde
snäffler nampn. Snäfvel är att bedöma som de föreg.
Uddljudet kan bero på anslutning till ett ord, motsvarande sv. dial.
snyffel, snöffel o. s. v. ’bängel o. d.’ (det senare anfördt af Rietz
under snavla).
Af de likaledes från ordet djäfvul utgående nsv.
eufemismerna jä(c)keln, jä(c)ken har jag ej funnit några spår i våra
källor. De böra enligt mitt förmenande förklaras som
kontaminationer af djäfvul och det likaledes som svordom använda
näcken, hvarom nedan[2]. Relativt ungt ursprung har sannolikt
nsv. jädran(s), särskildt populärt genom Strix, och naturligtvis
det ännu mycket oskyldigare järnvägen, den sista länken i den
eufemismkedja, hvars första länk är gr. διαβολος.
En eufemism är ursprungligen äfven själfva ordet fan,
hvilket numera tyckes oss gå så rakt på saken som gärna
möjligt. Det är nämligen som Kock visat ett lånord, hvars
yttersta grund utgöres af ffris. fandiand ’frestaren’. Exempel med
fan(n), fanders[3] o. s. v. äro:
Huilken faanen haffuer honnom åtspordt.
(Holof. s. 12 [c. 1580]).
Thz weet fanen och han wånda.
(Rondeletius JR s. 20).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
