Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det vid denna tid ansågs som den mest expressiva
benämningen på föremålet i fråga. Men djäfvulen har man i alla
tider helst undvikit — väl icke att åkalla (därför har man
åtminstone icke i Sverige dragit sig), men — att nämna vid hans
rätta namn. Man har i stället sökt att hjälpa sig med s. k.
eufemistiska uttryck och tydligen för länge sedan glömt, att ordet
djäfvul själft varit ett sådant (— gr. διαβολος ’förtalare’). Om
dylika eufemismer, på hvilka nedan många prof anföras,
hänvisas för öfrigt till Kock Om språkets förändring s. 76, 110, Hj.
Falk Sprogets visne blomster s. 54, Nyrop Ordenes Liv s.
14 följ.
Till ordet djäfvul ansluta sig:
böfvel(n):
Een böfwel bonde lengre wara vill.
(Chronander Surge s. 14).
Å herre Gudh giffwe böffwelen haan.
(ib. s. 78).
Nog böweln är han feet och trin.
(Moræus Vit. s. 432).
knäfvel(n):
Om tre knäflar wore ther,
Sku the uth, jag thetta swär.
(Moræus Vit. s. 446).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
