Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om 1600-talets talspråk och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bruket att lägga bestämda slutartikeln till
personnamn förekommer nu för tiden endast i hvardagsspråket och
innebär alltid en viss förtrolighet med eller närmare kännedom
om personen i fråga. Det är framförallt enstafviga familjenamn,
som lämpa sig för en dylik behandling, t. ex. Borgen för Borg,
Böösen, Holmen, Kocken, Malmen, Strömmen, Tammen, Wulffen;
dock icke alla: man kan icke säga Bernen för Bern, Jonnen för
Jonn. Af sammansatta familjenamn kunna hälst — dock icke
alltid så lätt som de förra — de på -blom, -bäck, -dal, -fors,
-kvist, -ros, -skog, -stedt, -ström erhålla samma tillägg, icke så
gärna — åtminstone i mitt språkbruk — t. ex. de på -berg,
-gren, -man, -vall. Bland afledda namn, som kunna få bestämd
slutartikel, må nämnas de på -ing, t. ex. Billing. Omöjliga att
på detta sätt böja äro sådana, som ha hufvudbetonad slutstafvelse
såsom Pontén, Lundell, Thulin, Wranér, eller de på -el, -er,
-ers, -on, -or o. s. v. med hufvudtonvikten på penultima, t. ex.
Wrangel, Möller, Wikander, Evers, Morton, Hector, vidare de
på -son samt för öfrigt de flesta flerstafviga namn af utländskt
ursprung.
I den äldre nsv. hade denna böjning icke samma
hvardagliga karaktär som nu [1] Synnerligen vanligt är t. ex.
Dacken [2], Sturen [3] äfven i normalprosan. Från Hunds Erik XIV:s
krön. har jag antecknat Baggen ’Bagge’ (flera ggr t. ex. str.
44, 46, 47)[4], Gadden ’Gadde’ (str. 442), från Gustaf II Adolfs
skrifter Skytten (s. 480, 485), Baneren (s. 548). Hos Prytz G. I
s. 18 förekommer Biuggen för Biugg. Våra komedier lämna
icke något material i denna fråga. Från ett bref af Johan
Ekeblad har jag antecknat den sköna Sparren (om en kvinna)[5].
Ännu 1807 kunde emellertid grefve De la Gardie i ett tal till
Gustaf IV Adolf tala om Stenbocken [6].
Under 15- och 1600-talen gällde icke samma regler för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
