Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JR s. 49), skalkaseedh (Chronander Surge s. 40), sonason (Mess.
s. 201), örnagåt ’örngott’ (ib. s. 42).
Bortfallet af a i gudhinn (Mess. s. 9) beror på tyskt
inflytande; jfr däremot gudhinna s. 8 = fsv. Så ock i hoffmästerin
(Mess.) i förhållande till fsv. hofmästarinna, pijn ’pina’
(Chronander Surge s. 65) jämfördt med fsv. pina. — Sammalundh
(Mess. flera ggr), hurulundh (s. 28) motsvara i fråga om senare
leden fsv. sam-, hurulund; därjämte äfven sammalunda (s. 48) =
fsv. samulunda; jfr vidare ingalund (Chronander Surge s. 71);
se för öfrigt under adverben. Skaar (Mess. s. 19; vanligt i tidens
språk) är fsv. skar. Icke heller har naturligtvis något a
bortfallit i uttrycket komma till kort (Brasck FP s. 16); jfr lgt. to
kort kommen, ty. zu kurz kommen.
E motsvarar nsv. a t. ex. i de adverbiella uttrycken medh
rätte (Mess. s. 1, 148; jämte medh rätta s. 150, Brasck Ap. g.
s. 122 och medh retto nedan), jfr det s. 103 omtalade til godhe
(s. 7), se formläran under adverben; i tilkänne (Mess. s. 49),
mere (s. 43) och bårte (s. 59; jfr bårto Rond. JR s. 51); ofta,
särskildt hos Mess., i ôn-stammar såsom quinne flera ggr,
crone (Mess. s. 39), olycke (s. 58; jämte olycka samma sida);
ofta, särskildt hos Mess., i inf. och 1, 3 p. pl. pres. (se
formläran) samt i svagt betonade stafvelser såsom hoffmästerinn,
stådholleres, undersåtere, undantagendes, utrasende, endeste — alla
hos Mess. —, alffversam, alffversampt (Disa 1687, s. 37, 39).
Käller ’källare, värdshus’ (Brasck FP s. 63, 65) är väl en af de
många högtyska former, som vid denna tid uppträda och af
hvilka vi redan påträffat några; jfr däremot fsv. källar(e). Hos
Mess. s. 67 förekommer gerdinet ’gardinen’, men Kolmodin Gen.
Aeth. s. 308 har gardinet och Mess. s. 68 cortinan (= mlat., ital.
cortina); formen med -e- kan jag ej förklara. — I Byrger Jerl
(Mess. s. 253) har e-et uttalats som ä. Jerl finnes äfven hos
Olaus Magnus (Lidén Ark. 13: 35) och Columbus. Se för öfrigt
under ä.
e motsvarar af känd anledning nsv. i i ketlar ’kittlar’
(Chronander Bel. s. 132), smeckrande (Gustaf II Adolf s. 150), fsv.
smekra och smik(k)ra; i part. perf. af starka verb såsom bleffne,
förledne, steget m. fl. m. fl.; vidare i adj. på -isk-: grekesk (Mess.
s. 28), fsv. däremot gresker, judeesk (Brasck Ap. g. s. 134), fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
