Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
swätt ’blod’ (Den röda s. Kolmodin Gen. Aeth. s. 303), jfr
swättas ’svettas’ I. Erici Oecon. s. 107;
ägen, ägit (Mess. s. 252, Orf. o. Euryd. s. 100);
älend (Mess. s. 20), älendigh(e) (s. 57, 60); ä i dessa ord
är under 1600-talet mycket vanligt;
äwigt (Orf. o. Euryd. s. 98 och för öfrigt regelbundet i
samma källa), jfr Columbus ävig (Noreen s. xviii); enl.
Kristensen Ark. 17: 88 beror motsvarande da. form på en
ljudlagsenlig öfvergång af e > ä framför v. Dock förekommer
vanligen e(f)wig(h) t. ex. Rond. JR s. 15, 68, 99, Brasck MGV
s. 277; jfr äfven Girs G. I s. 142 m. fl.
Hit hör äfven bälätte (Mess. s. 213), hvarjämte beläte(n).
Däremot är gänom (Putzdrummel s. 74) säkerligen
uteslutande en talspråksform. Hit hör ej heller skäpnar ’öde’ (Mess.
s. 22), skäpna(n) (ib. s. 62, 63) = fsv. skäpna, da. skjæbne. Jag
tillåter mig i detta sammanhang påpeka, att detta ord af
lexikograferna med orätt brukar föras till skapa. Det är nämligen klart,
att det närmast utgår från v. skipa ’ordna, bestämma’ och
förutsätter ett urgerm. *skip(x)nôn > *skep-. Ej heller är det utan vidare
afgjordt, att ordet är identiskt med isl. skepna, fsv. skäpna i
betydelsen ’skapnad’ och (för isl.) ’skapad varelse’: detta senare
kan nämligen återgå på ett urgerm. *skap(x)niôn : skapa; dock
talar fsv. skipnadher, nsv. skepnad snarare för, att det verkligen
är formellt identiskt med fsv. skäpna ’öde’ och att det af v. skipa
förutsätter en annan ej uppvisad betydelse ’skapa’[1]. I alla
händelser äro ä. nsv. skäpna och nsv. skepnad två olika bildningar,
af hvilka den förra numera är utdöd och ersatts med nsv. ’öde’.
Ö motsvarar nsv. e i förtrööt ’förtret’ (Prytz G. I s. 5)
jämte förträtt (s. 13), hvarom ofvan s. 110; här föreligger
naturligtvis ingen utveckling af e till ö, utan förtrööt är sannolikt en
nybildning till förtryta, ipf. -tröt; förträtt, förtreet motsvarar mlt.
verdrêt med t i anslutning till förtryta; därjämte fanns under
1500-talet ett förtrått (P. Brahes krön. s. 59), som på samma
sätt förhåller sig till mlt. verdrot. — Vidare: gönom ’genom’ (hos
Mess. mycket vanligt, t. ex. BM s. 180 och för öfrigt
regelbundet, Chr. s. 238, 240, 252, 254, 256), ännu vanligt i ovårdadt
talspråk; om gänom (Putzdrummel s. 74) se ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
