Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JR s. 41); tij(d)t (Mess. Disa[1], Rond. JR s. 41, 67, 68), men dijt
(Mess. s. 177, 217). Jfr Noreen Col. s. xvi[2].
Om formerna thet (thz), the, them, then, thenna har jag icke
fört utförliga anteckningar. De äro emellertid de regelbundna
hos Rond. JR och Messenius.
Den ofvan (s. 77) omtalade redan i y. fsv. uppträdande
ofvergången af ð (dh) till (th och) t[3] är synnerligen talrikt
representerad, ja, t-formerna synas betydligt öfverväga de på
-d(h). Ex. från Mess.: öffuat (s. 1), celebrerat (ib.), tilsport (s.
14), sendt, sändt (s. 15, 59), kastat (s. 24), ohöflat ’ohyflad’ (s.
26), förstört (s. 28), kallat (s. 55), hördt (s. 60), åtskilnat (s. 191),
warnat (s. 203), hugnat ’hugnad (sbst.)’ (s. 204), förbannat (s.
253; jfr Brasck Ap. g. s. 120), klädebonat (Mess. s. 255); från
Rond. JR: loffwat (s. 41), bastat (s. 79), hängdt (s. 105) m. fl.
m. fl.; Brasck Ap. g.: förwillat (s. 113), förblindat (ib.), lossat
(s. 114), marknat (s. 202)[4]; Brasck MGV: plågat (s. 257), ährat
(s. 278); Chronander Bel.: oskrymptat (s. 171), omwårdnat (s.
189), antastat, fastnadt (s. 192); Putzdrummel: lööslifwat,
godhiertat (s. 73); Börk Dar.: lefnadt, trefnadt (s. 46), wyrdnat (s.
48). Därjämte förekomma dock af samma ord stundom former
på -d(h). Formerna på -t voro vanliga långt in på 1700-talet,
t. ex. hos Hof (Beckman Ark. 11: 215) ocn Bellman. Som
synes äro de enstafviga orden på -t för -d(h) mera sällsynta: ofvan
ha sändt, hördt och hängdt anförts; de måste väl betraktas som
påverkade af de flerstafviga, där ð stått i relativt obetonad
ställning. Däremot äro fält ’fälld’ (Chronander Surge s. 73) och
stält (Mess. s. 39) icke att föra hit: de motsvara fsv. fellt(er),
hvarjämte -der, och stællt(er); se nedan. I detta sammanhang
må äfven omnämnas sbst. bordt ’bord’ (Mess. s. 24), frögdt
’fröjd’ (ib. s. 29, 30); jfr liknande ex. Noreen Aschw. gr. § 260,
7 anm. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
