Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om härholt (Mess. s. 24), härolt (s. 25) har i annat
sammanhang talats s. 114, 115.
Om t-et i imper. bindt, hålt, ipf. galt, hölt, wölt, bant, som
har urnordiska anor, och det analogiskt inkomna i fant, want
se nedan under formläran (verben).
Formen plattrar ’pladdrar’ (Brasck Ap. g. s. 206) beror
väl på ordets onomatopoetiska karaktär.
t kvarstår ännu i watzlan ’vasslan’ (Rond. JR s. 37, 40 m. fl.),
fsv. vatle; samt i de ofvan nämnda bindt, bant o. s. v. — Utan
motsvarighet i nsv. uppträder det i longst, långst ’långs, längs
efter’ (Gustaf II Adolf s. 255, 256); bildningen är af samma art
som äljest och straxt i förhållande till ä. äljes, strax.
t saknas i tissel ’tistelstång’ (Mess. s. 51) = isl. þísl, tisl
Spegel, östg. tisel, se för öfrigt Lindgren Sv. landsm. XII. 1: 157.
Om bortfallet af t i Ösgöthan se ofvan s. 81, om
assimilationen af ts > ss s. 86.
V (w) motsvarar nsv. b i drawant ’drabant’ (Gustaf II
Adolf s. 250), mlt. dravant.
v (w) finnes utan nysvensk motsvarighet i Jesuviter,
Jesuviten (Brasck MGV s. 259, 272); jfr Jesuwiter i ett
skillingstryck från 1634; v-et härstammar från ä. ty. Iesuwiten.
Med afseende på växlingen af formerna stuga och stufva,
den senare och ursprungliga numera blott dialektisk, har jag
antecknat: frustuffmö (Mess. s. 15), stenstuffuan (ib. s. 21),
frustuffua (ib. s. 27), men frwstugun (ib. s. 43).
Om ble ’blef, ga ’gaf’ se s. 80.
Lång vokal för nsv. kort sådan uppvisa:
framför k-ljud:
blek, bleek ’bläck’ (Mess. s. 39, 137; rim: leek), bleekhoorn
(Rond. JR s. 51); folketymologisk ombildning?; fsv. blæk;
streek ’(streck) slag’ (Sutor Nicolaus, Brasck Ap. g. s. 200);
jfr mlt. streke m. ds.;
weekan ’veckan’ (Brasck Ap. g. s. 203), wijkor (Mess. s.
128); [1]
ögnebleek ’ögonblick’ (Mess. s. 61);
framför m-ljud (jfr härtill Noreen Col. s. xx):
bortröma ’rymma bort’ (Mess. s. 115);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
