- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
135

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Betydligt mera sällsynt är ack. sing. fem. på -a. Denna
ändelse förekommer blott enstaka, t. ex. medh arga list (Mess.
s. 99), jfr nsv. argan list, i swarta mull (s. 116), ölkannan . .,
Then iagh . . haffwer hafft så kiära
(Rond. JR s. 19), (få) ena
. . hastigha färdh
(s. 62), (gifva) En godha gulkädio (s. 73), (få)
Een lijka badstufwa (Brasck Ap. g. s. 154).

Ovanlig är äfven ändelsen för dat. plur. -om: them vngom
herrom, them gamblom
(Rond. JR s. 62), them fattigom (Mess.
2 ggr); jfr them Swenskom, Danskom ofvan s. 130 och
Stiernhielm Herc.: them betrycktom. Denna ändelse förekommer alltså
— med undantag af till hälften substantiverade adj. såsom
swenskom, danskom, christnom — blott i best. formen af adj. efter
artikeln them, där den ursprungligen ej hör hemma [1].

Icke ovanligt är, att neutr. plur. saknar ändelse liksom i
fsv., i ä. nsv. dock stundom äfven i best. form, t. ex. the
smädeligh ordh
(Mess. s. 16), kosteligh ting (s. 134), ond råd (Brasck
FP s. 67), medh godh ord (Chronander Surge s. 20); jfr
enahanda förhållande med pronomina nedan.

Någon gång saknas äfven den singulära neutraländelsen -t,
t. ex. ett ewigh prijs (Mess. s. 24), stor wälde (ib. s. 29).

Ändelsen -e är i sing. och plur. alla genera — åtminstone
under 1600-talets förra hälft[2]vanligare än -a [3]; samma
förhållande äger rum beträffande pronomina. Om
ändelsevokalerna e och a i ä. nsv. se för öfrigt Kock Sv. landsm. XI. 8: 9.

Beträffande komparationen (af adj. och adverb) må
anföras:

Komparativer: fägre ’fagrare’ (Columbus Ordesk. s. 3) = fsv.;

Adv. nämre ’närmare’ (Börk. Dar. s. 40) = fsv. næmbre.
Formen är vid denna tid vanlig äfven å annat håll, t. ex.
nämbre Lindschöld (Hans. 4: 148). Den mera vårdade formen synes


[1] Jfr Noreen Aschw. gr. § 459, 2 anm. 3.
[2] Hos Börk Dar. står däremot e afgjordt i minoritet.
[3] Ex.: mäktige kungh (vok. Mess. s. 222), Swenske Kongar (vok. ib. s.
118), tijn förtiänte lön (ib. s. 76), dän långe längtan (Börk Dar. s. 5), Dän
Mörke tyste Skog
(Orf. o. Euryd. s. 91); den edle Tisbe (Asteroph. Tisbe s. 6),
then vnge Möö (Mess. s. 77), then gröne Heedh (ib.); thet Finske togh (ib. s.
160); late och onyttige Munckar (Girs G. I s. 65), De wiile Stigar (Orf. o. Euryd.
s. 91); några Edle Frwer (Girs G. I s. 127), Danske Drotningar (Mess. s. 161);
mine Barn (ib. s. 76).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free