Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock ha varit närmare (t. ex. Girs E. XIV s. 61). Jfr det
ovanliga närmeer nedan.
Vanliga komparativformer äro adv. bätter ’bättre’ (t. ex.
Mess. s. 119, Börk Dar. s. 42) = fsv. bæter; länger ’längre’ (t. ex.
Brasck FP s. 6) = fsv. længer samt (intet) häller ’hällre’ (Brasck
Ap. g. s. 134) = fsv. hælder, isl. heldr. Därjämte förekomma
dock äfven bättre, längre, hällre.
I adv. närmeer ’närmare’ (Rond. JR s. 74) är komparativen
bildad medelst adv. mer, jfr fsv. nærmēr (Noreen Aschw. gr.
s. 374).
Superlativer på äldre -(i)st äro the fägerste ’de fagraste’
(Rond. JR s. 101), fsv. fæghirster ’fagrast’; nempst ’närmast’
(Brasck FP s. 60), fsv. næmst, hvarjämte nermbst ’närmast,
närmst’ (Beronius Reb. s. 332), en kontaminationsbildning af
nämst och närmast. Jfr äfven (huar) eneste (dagh), (therass)
ennesta (tröst) (Rond. JR s. 43, 71), sannolikt till fsv. enister,
knappast till enaster (eller endast).
Ofta uppträda äfven superlativer på -est, där fsv. har -ast,
t. ex. ädleste jungfrwns (Chronander Bel. s. 143); den klokeste
menniskia (Disa 1687, s. 35); det käresta (ib.), som dock äfven
kan utgå från fsv. kæraster; på thet argesta (Girs G. I s. 134);
thet ringesta (Chronander Bel. s. 189), jämte thet ringaste Ord
(Girs E. XIV s. 94); det snaresta (Disa 1687, s. 44); jfr Kock
Sv. landsm. XV. 5: 3 följ. Som synes är det i enlighet med
Kocks teori hufvudsakligen i fem. och neutr. som -esta
uppträder; i det adverbiella thet ringesta finna vi, såsom man
väntar sig, den ljudlagsenliga formen; thet ringaste (Ord) beror på
systemtvånget. Jfr däremot maskulinerna: Tin edlaste skatt
(Chronander Bel. s. 127), käraste wän (ib. s. 133).
(Then) högeste (Gudh) (Gustaf II Adolf s. 176) motsvarar
fsv. höghester, höghaster (belägg se Sdw.).
En annan upprinnelse ha sådana bildningar som Nådigsta
(Herre Prytz G. I s. 49), then skönsta (skatten Lagerlöf Hans.
4: 48), ytterst vanlig form vid denna tid, som hastigst (Börk
Dar. s. 16); se Kock Sv. landsm. XV. 5: 17.
Min kärsta har hos Chronander Bel. s. 144, 188,
Kolmodin Gen. Aeth. s. 274 betydelsen ’min käresta, min fästmö’; jfr
kierstan min (Lindschöld, Noreen-Meyer s. 178); i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
