Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’gällde’, wordte ’blefve’[1]; boro ’bure’; såtto ’sutte’[2] jämte suto;
lätte ’läte’. Beläggställena ha ofvan anförts. Med dessa former
böra de förut behandlade plurala indikativformerna jämföras.
supinum och part. perf.:
starka verb:
Supinum ändas på:
a) -it, α) efter ursprungligen kort rotstafvelse, t. ex. äthit
(Mess.[3]), taghit (ib. s. 23), warit (ib. s. 24; vanlig form), skutit
(ib. s. 26 2 ggr), gutit (ib. s. 89), gifuit (ib. s. 152), sudit (Rond.
JR s. 18), nutit (ib. s. 28), dräpit (ib. s. 69), slijtit (Brasck FP
s. 8), uthgutit (Brasck MGV s. 299); β) efter lång rotstafvelse,
t. ex. låtit (Mess.[4]), hulpit (ib. s. 26, Rond. JR s. 41), wunnit
(Mess. s. 27), gullit (Brasck Ap. g. s. 120, Lindschöld 1669,
Hans. 4: 113), sungit, twungit (Chronander Bel. s. 118), siunkit
(ib. s. 177), wållit (Börk Dar. s. 5), fullit ’fallit’ (ib. s. 43);
b) -et, α) efter ursprungligen kort rotstafvelse: kulslaghet
(Mess.[5]), beslutet (ib. 2 ggr [6], Girs G. I s. 141), riffuet (Mess.
s. 22), lughet (ib. s. 58), läset (ib. s. 85), slaghet (ib. s. 99), sofwet
(ib. s. 152), wäghet ’dräpt’ (Rond. JR [7]), taget (Orf. o. Euryd.
s. 80), waret (ib. s. 76); β) efter lång rotstafvelse: wunnet (Mess.
s. 28), bundet (ib. s. 43), lätet (ib. s. 152), fånget (ib. s. 162),
förnummet (Brasck FP s. 7), brunnet (Chronander Bel. s. 177).
Part. perf. neutr. ändas på:
a) -it, α) efter ursprungligen kort rotstafvelse: scriffuit
(Mess. 3 ggr på de första 30 sidorna), affskutit (Girs E. XIV
s. 66), beslutit (Orf. o. Euryd. s. 69); β) efter lång rotstafvelse:
nidhuggit (Girs E. XIV s. 70);
b) -et, α) efter ursprungligen kort rotstafvelse: giffuet
(Mess. s. 20); β) efter lång rotstafvelse: kommet (Mess.[8]),
wordet (Kolmodin Gen. Aeth. s. 301).
Någon bestämd regel i fråga om användningen af -it och
-et kan icke dragas ur ex. från de 70 första sidorna hos Mess.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
