Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det saknas icke sällan som subjekt i bisatser i vissa
uttryck, om predikatsfyllnaden går före verbet, t. ex. när mörkt
blifuer (Asteroph. Tisbe s. 37), om Natten tå mörckt är (I. Erici
s. 66), i affton då skumt bliffver (Disa 1687, s. 38), När tijdh
blijffwer (Rond. JR s. 67), tå siöhögd ähr (Gyllenius 1646,
Noreen-Meyer s. 124), När illa gåår, glädher iagh migh (Asteroph.
Tisbe s. 51), När väl skal gå til (Bureus Suml., Sv. landsm.
Bih. I. 2: 63). Jfr Falk o. Torp Da.-no. synt. s. 4. Stundom
saknas det äfven i andra opersonliga uttryck, t. ex. wachta
medan stormas (Gustaf II Adolf s. 254), ther stormas skal han stana
(ib. s. 255), om behöfwes (ib. s. 256).
I stället för nsv. reflexivpronominet sin användes, då ägarna
äro flera, synnerligen ofta deras, t. ex. hos Gustaf II Adolf och
Girs. Om detta bruk nöjer jag mig att hänvisa till C. A.
Ljunggren. Om bruket af sig och sin i svenskan (Växiö
läroverksredogörelse 1900—1901) samt Susy Silfverbrand i Språk och stil
1: 110 f.
Omvändt förekommer någon gång reflexivpronomen, där
i nsv. skulle ha användts personligt pronomen, t. ex. Wij tacka
wår fadher . . För sine wälgärningar (Chronander Bel. s. 127).
Andra ex. från olika perioder af vårt språk se C. A. Ljunggren
anf. arb. s. 47 följ.
Possessivt pronomen användes utan motsvarighet i nsv.
i: stijgher iagh til min häst (Mess. s. 58), jfr fsv. the . . stigho
. . til sinna hästa (Sdw.), lyffte . . theras Anckar (Girs E. XIV
s. 79), jfr lyffte . . sin ankar hos L. Petri enl. SAOB I 1 a β [1].
Det demonstrativa pronominet sådan uppträder liksom
i nsv. i utrop o. d. för att uttrycka en hög grad af en
egenskap, t. ex. Han är een sådan ölstut (Rond. JR s. 20). I fsv.
synes ordet ännu icke brukas i denna betydelse. På den
analoga användningen af så framför adj. har jag ej i mina källor
funnit något ex.; i stället brukas huru; se nedan.
Relativpronominet utelämnas icke sällan såsom subjekt
i s. k. nödvändiga relativbisatser, t. ex.
efter allt: alt Folck i Småland lågh (Girs G. I s. 72);
efter determinativpronomen den, det: the migh haa skämpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
