- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
178

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’dem som’ (Mess. s. 60), The här mot stå (ib. s. 252),
Konungen, eller the sådant rychte vthspridde (Girs G. I s. 73), thet
Folck ther vthi liggiandes bleff
(ib. s. 19), the Köpmansskep
ifrån Swerige komma skulle
(Girs E. XIV s. 69).

Om motsvarande fall i ä. da. se Falk o. Torp Da.-no. synt.
s. 245. Äfven i fsv. är samma företeelse ytterst vanlig, t. ex.
þa giöri þæn sik orþiuffwæ kiöpt hawær mæþ kiöpwitnum (UL
MB 47).

Relativpronominet som saknas dessutom ofta som subjekt,
när i bisatsen heta är predikat: en heet Engelbrecht (Hund E.
XIV:s kr. str. 379), en fougde het Jon Hälsing (Bureus Suml.,
Sv. landsm. Bih. I. 2: 65), en klåsterwoningh . ., heet Munckebo
(Mess. s. 224), een by hette Blisendorp (Gustaf II Adolf s. 91).
Denna konstruktion är vid detta verb äfven under 1500-talet
mycket vanlig, t. ex. en gård hetter Grissebacka (P. Brahes kr.
s. 24), ehn hette Måns Holm (ib. s. 34), en kyrkio hette Leena
(ib.), en hett Peder Nielsonn (ib. s. 40); likaså i fsv. t. ex. ena
. . dotter het hilleswidh
(Didr. af Bern, SFS s. 1)[1], vid hede i
ä. da. och vid heizen stundom i ä. ty. Samma konstruktion
förekommer äfven sporadiskt i nsv. talspråk. Här föreligga dock
i själfva verket historiskt sedt sidoordnade hufvudsatser. Se
Falk o. Torp Dansk-norskens syntax s. 246. — I ä. nsv.
förekommer dock äfven som: en, som heet Maxmilian (Hund E. XIV
str. 384).

I detta sammanhang må äfven anföras satsen: Så mykit
behöfues
(Asteroph. Tisbe s. 18) i betydelsen ’så mycket som
behöfves’.

Stundom förekommer som såsom relativt adverb (= där,
hvarest), t. ex. på then platz som grefwen ståt hafwer (Gustaf
II Adolf s. 257).

Som relativpronomen fungerar stundom såsom, t. ex. The
Fattighe såsom ther vthe stå
(Mess. s. 9), Habors Brödher
såsom här gåå
(ib. s. 54), andra olägenheter, såsom här dageligen
infalla
(Gustaf II Adolf s. 117). Samma användning har ofta
äfven fsv. swa sum (Sdw. B 2); jfr från 1500-talet: huad


[1] Å samma sida äfven: en jarll .. som rodger het. Därjämte
förekommer fullständig hufvudsats: haffde en annan son han het tetmar (ib. s. 7); jfr
Asteroph. Tisbe s. 56: Iagh haar en granne, han heter Daan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free