Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adverben (negationer o. d.).
I nekande satser, isynnerhet sådana som föregås af ett
icke tvifla, lider intet tvifvel, uppträder ännu ofta [1] adv. ju, där
nsv. vanligen har ett nekande adv., t. ex. Ingen . . twiflar ther
om, att wij ju hafwe en mechtig fiende (Gustaf II Adolf s. 177),
är intet twifwel at Fienden ju snart skal ångra sigh (Girs E.
XIV s. 72), Iag twiflar intet åm, Att dät Iu äwen plågat (Orf.
o. Euryd. s. 92), motsvarande fsv. thet mich . . alz inthet twiffler i
jo gerne göre (Sdw.). Liknande ex. ännu i Dalins Arg., t. ex.
2: 168 (2 uppl.).
En »pleonastisk» negation uppträder stundom i
bisatser, som styras af verb med betydelsen ’hindra’, ’förbjuda’
o. d., t. ex. förhindrar nu . ., at man then aff Ständerne icke
bekomma kan (Gustaf II Adolf s. 116).
Den i nsv. i med huru inledda utropssatser
förekommande negationen uteblir stundom i 1600-talets språk, t. ex.
huru bleef han lijka såsom medh een liungeeld slagen (U. Hiärne
Straton., Noreen-Meyer s. 135), Hur snart försmälter snön så
hwijt? (Nachspiel c:a 1685, Saml. 13:61). Konstruktionen, som
ännu förekommer i poetisk stil, har sin motsvarighet i ty. — I
vissa af detta slags satser användes i nsv. vanligen så i st. f.
huru [2]; men i ä. nsv. synes huru vara så godt som allenarådande,
t. ex. ewige gudh, huru bleek hon ähr! (Asteroph. Tisbe s. 20),
Ach, huru math ähr iagh? (U. Hiärne Rosimunda 1665,
Noreen-Meyer s. 132).
Om negationens plats se nedan under ordföljden.
Vanligare än i nsv. var adv. ock, där numera, åtminstone i
mera otvungen stil, också eller äfven föredragas. Ex.:
affärdades .. G. O. och F. K., som ock kommo igen med Hertigh
Christians höge förplichtelse (Girs G. I s. 150)[3], Til Hertigh Christian
affärdades ock nu Sendebud (ib. s. 151).
Ock eij (ey, icke) betyder ofta (t. ex. Rond. JR s. 13, Girs
G. I s. 151, Gustaf II Adolf s. 537) liksom fsv. ok eigh samt
ty. auch nicht ’ej heller’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
