Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(s. 168), ther sette han Claes Lång för höffuidzman (s. 187),
beropat och beskriyat . . för kättare (s. 241), P. Svart kr.
helsadt . . för Sweriges Förste (s. 72).
Därjämte uppträder dock under 1600-talet äfven såsom i
liknande uttryck, t. ex. sigh såsom hans Wän förklarat hafwer
(Girs E. XIV s. 84); så ock till, t. ex. togo sigh til Höfwitzman
(Girs G. I s. 109).
Konstruktionen går tillbaka till fsv., t. ex. the togo . .
sampson for sin høffuitzman (Didr. af Bern, SFS s. 6), the . .
hylla hanum for sin herra (ib.), som nw for borgamestara sittia
(Skråordn. s. 191); andra ex. se Söderwall Ordb.
På tysk inverkan beror uttrycket Iagh brenner räth för
törst (U. Hiärne Rosimunda 1665, Noreen-Meyer s. 132), ty.
vor durst.
hos:
hos mitt säte ’i min residensstad’ (Mess. s. 9); hoos Signils
sijdha ’vid Signills sida’ (ib. s. 40); hoos sydan eder ’vid eder
sida’ (Asteroph. Tisbe s. 56); byggiat .. hos kyrkian ’bygga det
vid kyrkan’ (Mess. s. 220); hade bo hos swanwikz kyrkia (ib.
s. 236); bedia koos alla kyrkior ’i alla kyrkor’ (Chronander Bel.
s. 186).
Betydelsen ’vid’ om opersonliga föremål förekom äfven i
fsv.; se Sdw. 2). I nsv. användes prep. hos endast om personer.
i:
vid tidsbestämningar för att utmärka den tid, på
hvilken ngt kan uträttas, t. ex. i thenne tijdh (giöre expenser
till förswar Gustaf II Adolf s. 154), (göra ngt) i een weeko
(Brasck FP s. 40), (uträtta ngt) i månar tree (ib.); jfr
motsvarande konstruktion i ty.; vidare: vid tidsbestämningar,
isynnerhet framför årstiders namn på frågan ’när’, äfven då attribut
föregår, t. ex. i tillkommande år (Gustaf II Adolf s. 531), nsv.
’under’, (mig låta kröna) i tillkommande sommar (ib. s. 154),
I thenna dagh (Chronander Bel. s. 114), nsv. på’ l. utan prep.;
nsv. har tillkommande, följande sommar, men (utan attribut) i
sommar; jfr fsv. i vinther (Sdw.).
Ofta vid ankomma för att beteckna ankomststället, t. ex.
komne nys i danmarck an (Mess. s. 233), vthi Swerige ankomne
(Girs G. I s. 122); jfr ty. in einer stadt ankommen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
