Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ehoo som hälst ds. (ib. s. 102);
ehwem ’hvem helst’ (indir. obj. Kolmodin Gen. Aeth. s. 299);
ehwadh ’hvad helst, hvad än’ (Chronander Bel. s. 186);
ehwar ’hvar helst än’ (Mess. s. 19);
ehwarest — hälst ’hvar helst än’ (Orf. o. Euryd. s. 99);
hwarest som hälst ds. (Girs G. I s. 98);
ehuru ’huru än’ (Chronander Bel. s. 155, Spegel Guds
verk o. hvila s. 92), ehuru — och ds. (ehuru stoor flijt man och
giör Gustaf II Adolf s. 116); jfr däremot ehuru wäl ’ehuru’ ofvan.
Om enär i betydelsen ’när helst som’ se ofvan s. 209.
Stundom är den koncessiva konjunktionen (skenbart)
utelämnad: han är aldrigh så starck ’om han är aldrig så stark’
(Mess. 168); se nedan under ordföljden.
Som indirekt frågande konjunktion eller adverb brukas:
om ’om, huruvida’ (t. ex. Gustaf II Adolf s. 482).
Såsom indirekt frågande konjunktion l. adverb
användes i tvåledade bisatser:
anten, t. ex. förklara skulle, anten han sigh hålla wille
heller til sin Swåger .. än til sin Broder (Girs E. XIV s. 106),
d. v. s. ’om han hellre .. än’, ursprungligen ’ett af två, ettdera’;
hwart (— eller), t. ex. jagh icke weth Hwart jagh går
galit eller rätt (Brasck Ap. g. s. 150), d. v. s. ’om, huruvida ..
eller’; jfr fsv. hwart — eller i samma användning; ordet är
naturligtvis egentligen neutr. till hwar (= isl. hvár) ’hvilken af
två’, jfr anten ofvan.
När i en konjunktionsbisats en annan bisats inskjutes strax
efter konjunktionen, upprepas stundom denna, t. ex. holler
althingh til redo, at när Jagh kan komma til eder at I thå med
ärrender icke öfwerhoppas (Gustaf II Adolf s. 511).
Ordföljden.
Här har i allmänhet uteslutande hänsyn kunnat tagas till
de på prosa affattade partierna. Af dessa ha de utvalts, som
synas mig vara affattade på normalprosa. Äfven företeelser
från det mindre vårdade talspråket ha emellertid för
sammanhangets skull behandlats i detta afsnitt; men om de särskilda
stilarterna kunnat skiljas, har detta anförts: där åter ingen
inskränkning göres, åsyftar jag normalprosan. Vidare må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
