Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fast om ’äfven om, om också’ (t. ex. Fast om tu hade siu
ther til Chronander Surge s. 67; jfr Bel. s. 145) [1] = ä. da.;
fast än ’äfven om, om också’ (t. ex. fast än i wore twå
gånger så rijker Chronander Bel. s. 177); så ännu hos Dalin
Argus 2: 168 (2 uppl.); i nsv. har däremot fastän alltid afseende
på något verkligt; jfr a);
fast . . än ds. (Fast I än oss förmörda Brasck Ap. g. s. 191,
Tu skalt affbedia, fast hon än bryter Chronander Bel. s. 133,
Fast wij än wiste det Orf. o. Euryd. s. 95); jfr a);
fast om än ds. (Gustaf II Adolf s. 251);
hwadh häller ’äfven om, om också’ (t. ex. Hwadh häller
dät gäller åth Blåkulla bort Brasck Ap. g. s. 135); jfr hwadh
eller — eller nedan;
om — ock (Åm . . åg Orf. o. Euryd. s. 95);
om — än = nsv. (t. ex. Om jagh än hadhe hennes särck
begärt Chronander Bel. s. 140);
ther — än ’om än’ (t. ex. ther än frid med honom giöres
Gustaf II Adolf s. 145).
I en numera föråldrad användning förekommer änskönt hos
Gustaf II Adolf s. 507: at man ifrån Estland och om änskiönt
helt ifrå Refle vphandlade någre tusend tunnor, där om änskiönt
tycks betyda ’till och med (om det så skulle vara)’ och änskiönt
sålunda ännu har kvar en ålderdomligare adverbiell funktion.
Af tvåledade koncessiva konjunktioner må nämnas:
anten — eller ’vare sig — eller’ (Girs G. I s. 231);
antigen — heller ds. (Gustaf II Adolf s. 248);
antingen — heller ds. (ib. s. 283);
hwadh eller — eller ’vare sig — eller’ (t. ex. Hwadh eller
han är högh eller lågh Brasck Ap. g. s. 134); jfr fsv. hwat
hælder — ælla i samma bet.; om formen eller se ofvan s. 115;
hvadh — eller ds. (t. ex. tå skal iagh in hvadh jagh vill
eller äij Bureus Suml., Sv. landsm. Bih. I. 2: 65); jfr fsv. hwat
— ælla (l. eller).
I detta sammanhang må äfven nämnas några ord om de
generaliserande relativa pronomina och adverben, såsom:
ehoo hälst ’hvem helst (som), hvem än’ (Brasck FP s. 94);
hälst ehoo ds. (ib. s. 102);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
