- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
223

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


fara ’farhåga’ (iagh bär stoor fara Asteroph. Tisbe s. 44).

feel ’brist’ (På lust och löye blijffuer intet feel Mess. s. 149).

frijs (hwadh ästu för een frijs Mess. s. 15) är sannolikt
det bekanta folkslagsnamnet, fsv. fri(i)s, hvilket kommit att
användas i betydelsen ’fräck, påflugen sälle’; jfr fsv. garper.

frod ’frodighet’, här: ’blomstring’ (Orf. o. Euryd. s. 86);
se besläktade ord hos Tamm. Et. ordb. under frodig.

fröd ’groda’, pl. fröder (Brasck Ap. g. s. 134), fsv. frødh(er),
nsv. dial. frö; jfr frö Noreen-Meyer s. 216.

gosse (pl. Gossar Mess. 119); som synonymer brukas i
sammanhanget pilt, pojke.

gumma (Rond. JR s. 14; där användt som tilltalsord:
Dågher ey thz åt gumman ..?).

han eller hona ’hanne eller hona’ (Rond. JR s. 38); om
hanne, hona se Tegnér Ark. 5: 317 följ.

hitta ’fynd, hittegods’ (Rond. JR s. 27) = fsv., sv. dial.

hjälte har kanske ännu icke alltid den modärna betydelsen
(jfr hielt Mess. s. 27, hielte Chronander Surge s. 27). I alla
händelser betyder (Niels Dacke med sina) hieltar (Per Brahes
kr. s. 36) naturligtvis ’stridsmän, soldater’.

komhär (sine komhär och lijkar Brasck FP s. 51). Ordet
fanns äfven i ä. da. t. ex. Karrig Niding s. 286: Ja, Herre,
jeg er eders rette Kom her
. Därjämte förekommer i Comedia
de mundo et paupere äfven Komherre. Ordet öfversättes af
Kalkar med ’tjenere’ och fattas som sammansatt med herre.
Att i alla händelser en anslutning till detta ord ägt rum, är
tydligt af formen komherre; man kunde ifråga om bildningen
jämföra ä. nsv. jaherre, fsv. iahærra. Men den svenska
pluralformen komhär äfvensom det ä. da. kom her synes ge vid
handen, att man egentligen har att utgå från en substantivering af
den ty. imperativen komm her! Betydelsen synes vara ’en som
följer vid första eller minsta vink’.

krokmickel i uttr. gå som en ’krockmijckel’ ’gå krokig’
(Brasck MGV s. 257).

käringa skroop ’käringprat’ (Rond. JR s. 12); jfr skråp
’skräfvel’ Stiernhielm (se Tamms Gloss.).

minne ’vilja’ (Brasck FP s. 10) = fsv. Sdw. 4), nsv. göra
ngt med ngns goda minne
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free