Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
morsgrijs (= nsv.) (Mess. s. 42).
mugga ’rädd stackare (om kvinna)’ (Mess. s. 18); möjligen
samma ord som det af Rietz anförda mugga ’litet och fult
fruntimmer’.
mågar ’fränder, släktingar’ (Folket äter sina mågar Mess.
s. 11); jfr fsv. magher i samma betydelse Sdw. 3). Den
modärna betydelsen ’svärson’ har ordet däremot hos Chronander
Bel. s. 154, Beronius Reb. s. 331.
mölia, sannolikt något slags mjölröra (Asteroph. Tisbe s.
31, Rond. JR s. 43); i nsv. dial. betyder ordet ’blandning’ eller
’röra’. Jfr: Iagh lop ifrån så godt I möliefaat (Asteroph. Tisbe
s. 31). Ordet användes äfven metaforiskt om stryk o. d., t. ex.
Tu riddar röö skall een gång höra, / Hwadh möllia jagh för
tigh skall röra (Brasck MGV s. 281), hvilket uttryck kan läggas
till de s. 60 anförda.
nativitet ’horoskop’ (stella N. Mess. s. 6).
not ’melodi’ (siunga på Tysk noot Mess. s. 157); jfr fsv.
not ’ton’ Sdw.
pappepar ’kvinnobröst’ (Nachspiel c. 1685, Saml. 13: 67);
jfr sv. dial. pappe ds. Rz.
Pers ’perser’ (Börk Dar. s. 11), pl. Perser ib.
pijgha, till en tjänstflicka (Chronander Surge s. 72). Samma
ord användes äfven som beteckning för flicka i allmänhet; jfr
I unga pigor, gentor, stintor, Fäntor (Putzdrummel s. 78). Jfr
Noreen-Meyer s. 290.
pilt (Mess. s. 118); som synonymer brukas gosse, pojke.
pocker i bet. ’fransoser’, hvarom s. 30, 46, förekommer
äfven hos Asteroph. Tisbe s. 10.
pojke (pl. Poyckar Mess. s. 118).
puke ’ond ande, djäfvul’ (pl. pukar Brasck Ap. g. s. 149);
jfr s. 46 samt Nordlander Sv. fornm.-för. tidskr. 4: 31.
pussmunken ’kyss, puss’ (få en p. Moræus Vit. s. 417, 429
m. fl.): lågty. munken ’liten mun’. Om första leden se K. F.
Johansson KZ 36: 355; sv. puss betyder sannolikt egentligen
’mun’, och pussmunken är sålunda historiskt sedt en tavtologisk
bildning.
skammel ’liten bänk, pall’ (Mess. s. 61) = sydsv. dial.
skammel Rz, da. skammel, lån från lågty. schamel, jfr isl. skemill,
ytterst af lat. scamellum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
