Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127). Den modärna betydelsen har framkallats genom ordets
förekomst i sådana uttryck som öffwerdådigha sällar
(Chronander Surge s. 46), en oroligh selle (Beronius Reb. s. 328).
tack ’tacka vet jag’ (Mess. s. 44).
tidningar ’nyheter’ (Disa 1687, s. 23); tidigare i här
använda källor blott tidender (tiander o. s. v.). Ordet tidning har
ytterst sin grund i mlt. tidinge f.[1]; med afseende på
afledningen -ning må jämföras slaktning : ä. nsv. slakting (O. Petri),
ä. nsv. regerning : regering, ä. nsv. behörning : behöring o. s. v.
tittor ’kvinnobröst’ (Nachspiel c:a 1685, Sami. 13: 66); jfr
ög. titt m. ’spene’, ty. zitze.
trut (huru flotigh ähr han om sin trvt! Asteroph. Tisbe s. 31).
wilie (få någons w.) användes hos Brasck MGV s. 245 i
samma bemärkelse som t. ex. y. fsv. wili (hafde sin wilia mz,
henne Didr. af Bern s. 54), mht. wille (unz daz ir beider wille
ergie Gottfried von Strassburg Tristan v. 1321), »eine edele
dichterische Wendung für die Erreichung des Liebeziels».
välling, se under strömming.
väst ’västanvind’ (Nachspiel c. 1685, Saml. 13: 65).
Tavtologier äro:
muntrut (-trwt Chronander Bel. s. 153),
skrattlöje (Chærberus s. 234).
b) Adjektiv.
blööt ’mjuk’ (Brasck FP s. 50, om bädd) = fsv. bløter i
samma bet.
bång ’rädd, ängslig’ (Brasck FP s. 61) = fsv. banger.
evig ’enda’ i uttr. huar ewige dagh (Asteroph. Tisbe s.
40), huar ewige man (ib. s. 41), jfr nsv.
fatt ’beskaffad’ (så fatt Gustaf II Adolf s. 151) = fsv.
foss ’katig’ (Brasck FP s. 86, Ap. g. s. 149), ännu vanligt i
dial. (se Rz s. 172); se om ordet Kock Ark. 15: 325 noten.
from ’vänligt l. välvilligt stämd’ (Brasck FP s. 99); jfr fsv.
wenner froma ’goda, såta vänner’ Sdw.; andra betydelser af
ordet från ä. nsv. se Noreen-Meyer Reg.
gunstig brukades icke sällan i tilltal framför titlar, t. ex.
Gunstige her Cantzler (Asteroph. Tisbe s. 4), gunstige Iunker
(ib. s. 25); jfr gunstig herr värd, gunsti herrarnes (Bellman).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
