Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chronander Bel. s. 178; bjder ’väntar’ Börk Dar. s. 34); en mera
hvardaglig karaktär synes töfwa ha haft (Putzdrummel s. 73).
bohaga ’slå sig ned, taga härbärge’ (Kolmodin Gen. Aeth.
s. 277).
bångas ’väsnas, bråka’ (Brasck FP s. 83), jfr nsv. buller
och bång.
fijka ’skynda’ (Brasck FP s. 62, Ap. g. s. 132 m. fl. m. fl.).
forka ung. ’tala för’, »plädera» (Rond. JR s. 35) = sv. dial.
(se Rz.); iterativbildning på k af prep. for; jfr förf. Ark. 14: 21.
fånga ’få’ i ex. Ont i skullen thz weeta fånga (Rond. JR
s. 31).
förlägga ’vederlägga’ (skäl Mess. s. 248).
förslumma ’slösa bort, förskingra’ (Brasck Ap. g. s. 135).
gena ’gagna’ (Mess. s. 49), motsv. isl. gegna; se Tamm Et.
ordb. under gagn.
hangla ung. ’hänga’ (Moræus Vit. s. 468), jfr nsv. (gå och)
hangla.
giffta ’förgifta’ (p. pf. Brasck Ap. g. s. 134).
gifva sigh på resan ’begifva sig på resa (Mess. s. 224).
gälla ’ljuda starkt’ (Rond. JR s. 102) = fsv.
göra af med ngn ’döda’ (Brasck Ap. g. s. 130) = nsv.
klagha sigh ’beklaga sig’ (Chronander Bel. s. 141).
le(e) ’skratta’ (Putzdrummel s. 76).
läfla ’tala inställsamt’, »kuttra» (Chronander Bel. s. 118, 177)
= da. lefle, af lgt. leevelen = ty. liebeln.
mangla ’fattas’ (Moræus Vit. s. 468).
missfälla ’misshaga’ (Prytz G. I s. 44).
musla ’(smått) taga; pilla’ (Chronander Bel. s. 118) = no.
dial.; jfr sv. dial. mussla Rz s. 449.
mörda i hiäl (Rond. JR s. 23).
nasla ’oförmärkt och försiktigt borttaga’ (Brasck FP s. 80).
ni(j)ga ’buga (om män)’ (Mess s. 9, 247, Rond. JR s. 44)
= mlt., mht. nîgen.
nämnas ’våga, nännas’ (Asteroph. Tisbe s. 43); ännu
brukligt t. ex. i Vg. (äfven bland bildade personer) samt i
Fryksdalsmålet [1]. Ordet är en folketymologisk ombildning af fsv. nænnas,
sannolikt beroende på att former af nämna(s) och nänna(s) i
vissa dial. sammanfallit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
