Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK BENZELIUS DEN YNGRE. 17
I fall presterlig uppskofspolitik kan anses såsom
politisk visdom, ådagalade han prof derpå, då han, när
under 1739 års riksdag sekreta utskottets dom öfver de
afskedade riksråden blifvit understäld ständernas pröfning,
föreslog att presteståndets beslut skulle uppskjutas, »till
dess man något från de andra stånden fått höra». Härat
ser man, att samma slags politik år 1865, hvilken så
bittert klandrades såsom höjden af ovishet, hade ett gam-
malt föredöme, mera märkligt än efterföljansvärdt.
Att Benzelius var en af Hattpartiets ledare är an-
tydt. Detta visar sig deraf, att han tvänne gånger, innan
han blef ärkebiskop, blef vald till talman i presteståndet,
då rikets högsta presterliga värdighet af tillfälliga orsaker
icke var på riksdagen representerad. Också var det enligt
allmänna föreställningssättet för politiska förtjenster till
fromma för det herskande partiet, Hattarne, som han 1742
erhöll den ärkebiskopliga värdigheten. Samtidigt gafs åt
hans son Albrekt statsanslag till inrättande af en fabrik,
hvarjemte hans måg Fellenius utnämndes till professor.
Såsom purtibelöning åt Benzelius ansågs ej blott hans
egen befordran, utan ock de förmåner, som kommit nämnde
hans anförvandter till del.
Säkerligen var det icke minst det politiska arbetet,
som undergrätde den mångsysslande mannens krafter och
vållade hans död, innan han nått någon synnerlig hög
ålder. Sjuk hemkom han från 1743 års riksdag till Lin-
köping, der han afled den 23 September 1743.
Om Benzelius än ej egentligen hade den storheten,
att han bröt nya banor inom något af vetandets många
områden, hvarför hans skrifter för den bildade allmän-
heten nu mera äro temligen obekanta, så var han dock
en man med en begäfning vida öfver det vanliga måttet.
Såsom vetenskapsman hade han förvärfvat sig »ett stort
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
