Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARAKTERER I DEN FORNNORDISKA LITERATUREN. 9N
så gälde det att njuta af det närvarande lifvet så mycket mer.
Hopplösheten gaf romare och greker en karaktersriktning
alldeles motsatt den, som det oryggliga evighetshoppet och
vedergällningstron utbildade hos våra fäder, hvilka tänkte
längre och djupare än de hedningar, om hvilka apostelen vitt-
nar, att de "intet hopp hafva”. Hela vår fornliteratur andas
lifs- och evighetshopp. Och då en djup stämma hviskade,
att alla de gudar, som tanken diktat, icke vore de högsta
tänkbara, utan att Ragnarök väntade dem alla, då öfver-
korsade våra fäder sjelfva hela sin gudalängd och den när-
varande världsordningen samt famnade med sitt hopp en ny
himmel och en ny jord och en Gud öfver alla gudar, "hvilkens
heliga namn ingen vågade nämna”, och på hvilkens herra-
döme ingen ände skulle vara. Tidigt sjunger Nordens Vala
i sin "Dies ire”-sång: |
«Då kommer den väldige
till verldsdomen,
den starke ofvan,
som styr allt.
Han domar fäller,
frid stiftar,
stadgar hvad evigt
skall stånda i helgd.”
Icke mänskligt förnuft lade dylika ord på mänsklig tunga.
De äro "brustna ljud” af Guds allmänna uppenbarelse, vid
hvilka våra fäders aningar, längtan och hopp fästade sig.
Hos många andra hedniska folk hade dessa "ljud” nästan
fullkomligt tystnat, den allmänna uppenbarelsen mer fördunk-
lats, och derför fans hos dem mindre evighetshopp och mindre
lifsglädje i ordets bättre betydelse.
Den nordiska literaturens form vittnar om Nordens gåt-
lika, tysta, inåt sig sjelf vände ande. Hos greker och romare
sammansmälta form och innehåll, allt kan i tal och skrift
klart framställas, uttömmas i genomskinlig form, icke så i
den nordiska literaturen. Innehållet låter icke här uttala sig
eller uttömmas, "det är” — säger en berömd skriftställare —
Lott sr slår ned i uttryckets särskilda blixtar, göm-
Oriqir O
igitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>