Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
svensk författare. Det var detta begär att utmärka sig fram-
för alla, som eggade hög och låg till den ena bragden större
än den andra. "Det fordrades för att vinna ryktbarhet och
namn på en skådeplats, som hvimlade af hjältar, att man bor-
de göra underverk”, säger nämde författare. Till hvilka jätte-
företag, förvånande kämpabragder och underbara äfventyr
detta måste leda, det framte vikingatågens historia och de
minnen, som i synnerhet England, Frankrike, södra Italien
och Ryssland af dem bevara. Sedan denna täflingslust, som
under vår s. k. "storhetstid visade sig i en ny och ädlare
gestalt, till större delen utplånats, återstår af densamma en-
dast en usel afart — den lumpna afunden, under hvilkens led-
ning man famnar efter sken i stället för verklighet.
Samma friborna stolthet, som utmärkte våra fäder hemma
i Norden utmärkte dem också, då de kommo såsom fiender
eller vänner till fträmmande land och folk. I ord och hand-
lingar afspeglade sig den nordiska herskaranden, och det icke
blott bland råa och vilda folkstammar, utan också bland folk,
hvilka stodo på höjden af sin tids bildning. Då den nyss-
nämde Sigurd Jorsalafarare kom till den byzantinska hufvud-
staden Miklagård (Konstantinopel), den grekisk-romerska
bildningens hufvudsäte, då tillsade han "sina män, att de
skulle rida in med all stolthet och icke visa någon undran
öfver hvad de sågo, och så gjorde de”. Den grekiske kejsaren,
förvånad öfver den prakt dessa nordbor utvecklade och den
stolthet, med hvilken de uppträdde, "lät breda pell på alla
gator i borgen” (staden) från det gyllene hornet till kejserliga
palatsets praktfullaste salar samt tillfrågade sina gäster, om
de ville såsom vänskapsgåfva mottaga en stor mängd guld
(en fornskrift uppgifver 6 skeppund?) eller till deras ära för-
anstaltadelekar på hippodromen. Sigurd valde utan betänkan-
de — lekarre, liksom om guld för en nordbo varit af ringa
eller intet värde. Hela sin flotta skänkte han derpå till kej-
saren, men sitt förnämsta guldprydda drakskepp lät han
sätta såsom en krona på den byzantinska byggnadskonstens
Pigitizedby Goc gle PRINC BONLONIVERSt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
