Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VESTGÖTALAGEN. 179
för natitvak. Prest är skyldig att åt gäst gifva nattvard som
åt bonde. Dör tiggare, då eger prest staf och påse i likstol.”
Huru presten skulle handla, då han samtidigt kallades till
olika ämbetsförrättningar, bestämmer lagen med dessa ord:
«Barn behöfver kristning, man nattvard, förr skall man barn
kristna än åt man nattvard gifva. Behöfver någon sista
smörjelsen och en annan nattvard, då skall man förr gifva
nattvard än sista smörjelsen.” Endast om biskopen sändt
bud efter presten eller om han låg sjuk eller om han förrättade
<tigande messa” eller om han hade farit ut i socknen att
hjälpa sjuka, hade han laga förfall.
Ansvaret för kyrka och kyrkoskrud hvilade till större
delen på presten. ’’Brinner kyrka upp, då skall prest böta
tre mark”, säger lagen. Stals något i kyrkan, under det att
dörrarna voro öppna, det skulle presten ersätta med ända till
tre marker, likaså allt, som antändes och förstördes af de ljus,
som han hade framför sig på altaret. Men, oaktadt nämda
ansvar för kyrkans egendom hvilade på honom, egde han icke
rättighet att från kyrkan bortdrifva illa kända personer, för-
utsatt, att de icke voro af biskopen bannlysta. ’"Bönder bort.
drifva fredlös man, om de vilja. Saklös är prest med afseen-
de på det.” Bonden egde härvid en större rätt och makt än
presten.
Att utförligt framställa och förklara alla Vestgötalagens
i civila och kriminala mål uttalade grundsatser och att skrifva
flera kapitel i vårt folks odlingshistoria är nästan samma sak,
hvilken här i en afhandling af ringa omfång icke kan komma
i fråga. Endast en sådan kort lagbestämmelse som den, i
hvilken stadgas, att hvarje äkta hustru måste vara vunnen
«emed gåfva och tal” (math mund ok meth melx) tarfvar
till sin förklaring, att friaren måste med sin bön vända sig
i första rummet till giftomannen; om denne icke afslog frieriet,
bestämdes å utsatt dag, huru stor "gåfva” friaren skulle
skänka sin tilltänkta brud och huru stor "vängåfva” (vingef)
han skulle skänka giftomannen, dels också, huru stor hemgift
FOSS Goc gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
